Allt flera lämnar kyrkan efter underligheter, våld och annan oärlighet. Det tycker jag är ett friskhetstecken inom den kristna kultursfären. Att vara tveksam i fråga om sådant som man inte vet (finns Gud, en eller flera gudar och så vidare) det är bra. Man kan bara hoppas att andra religioners människor snabbt grips av samma funderingar - tillåts hysa tvivel. Tillåts tro på det man vill tro.
Nu försöker prästerna muta in forskningsresultat och påstå att forskning och vetenskap stämmer överens med Kristendomen och Bibeln. Hur kan det vara att Kristendomen har rätt? Alla de andra religionerna har ju också gudar, men de stackars människorna har alltså alltid fel.
Kyrkan har alltid varit emot vetenskap även om prästerna har lärt folk att läsa och räkna. Detta var ju nödvändigt för att folk skulle kunna läsa Bibeln och lära sig den rätta tron. Bli lättare att manipulera. Men Bibeln är skriven av människor. En grupp biskopar bestämde på 300-talet vilka berättelser som skulle ingå i en stor religiös bok. De utvalda berättelserna var de som stämde överens med den tidens stormaktspolitik, andra berättelser ansågs som ovärdiga. Biskoparna kunde inte bli eniga om huruvida Jesus var Gud eller inte så detta avgjordes genom omröstning!
När man hänvisar till att även Einstein funderade över miraklet Gud, så är det riktigt. Han nämnde Gud i ironisk mening. Han frågade sig också huruvida Gud hade spelat tärning om universums lagar. Våra fysiker kan idag se 18 miljarder ljusår bort och fortfarande ser man ingen himmel, inget helvete och ingen Gud. Men man skymtar det ljus som uppstod då vår del av universum bildades.
I Bibeln står det att människan skapades till Guds avbild. Alltså har Gud inte särskilt mycket större resurser än vad människan har. Universum och tiden är evigt, det får vi lära oss att acceptera. Gud eller flera gudar, de finns enbart i vårt eget huvud och det är tillräckligt. Vad händer med prästernas Gud då vår del av universum förgås då solen slocknar?
Monika May skriver om hur komplext allt levande är. Just därför kan det inte vara "skapat" utan är resultatet av en ständigt pågående mutation. Efter miljoner försök så är det plötsligt något som fungerar i den miljö där det råkar att befinna sig och då växer den delen av "livet". Denna process har alltid pågått och kommer alltid att pågå långt efter det att vår planet dött. Då har tideräkningen upphört eftersom "tid" bara är ett mått som människan skapat.