I debatten glöms ofta bort hur invandringen kan lyckas ekonomiskt och socialt. Många svenskar tror med automatik att invandring behöver innebära en ekonomisk börda för samhället. Men en hel del forskning visar att invandring stärker tillväxt, skapar jobb och ökar välfärden, för både dem som bor i landet och dem som kommer.
Mätningar 2004-05 visade att tillväxten ökade med 0,27-0,28 procent i medeltal i hela EU-området, som en följd av den ökade rörligheten från de nya medlemsländerna. För vissa länder, som Storbritannien, kunde 0,9 procent av ökningen tillskrivas den ökade rörligheten. Det enkla skälet till detta är att de som kommer ofta är i arbetsför ålder, har en yrkesutbildning och kompletterar dem som redan bor i landet. Invandrarna tillför också nya färdigheter och idéer och de är beredda att hugga in där ingen annan gör det.
Det finns många goda exempel på lyckad invandring i Sverige. Små landsbygdskommuner i Småland har lyckats få varenda invandrare på orten i arbete och därmed ökat produktionen, skattebetalandet och konsumtionen. Goda cirklar som i sin tur skapar ytterligare arbetstillfällen - både för infödda och utrikes födda svenskar.
Men både för dem som kommer och för samhället är det avgörande att det går snabbt att bli självförsörjande, genom arbete eller eget företagande. För att "lyckas" med invandring måste vi ta tillvara våra invandrares kompetenser på ett bättre sätt. Allt talar för att det beror på hur vi tar emot våra invandrare om invandringen ska bli lyckosam eller inte. En forskare, Jan Ekberg, har gjort en studie över hur en grupp bosnier etablerat sig i det svenska samhället och arbetslivet. Studien visar tydligt att dessa bosnier gått väldigt olika öden tillmötes beroende på var i Sverige de hamnat.
Från den 1 december 2010 gäller en etableringsreform, vilken innebär ett samlat nationellt grepp för att ge den nyanlände snabbare etablering på arbetsmarknaden. Varje Arbetsförmedling är numera tvungen att upprätta en etableringsplan för varje ny nyanländ. Etableringsplanen gäller för högst två år och under den tiden är det staten som står för försörjningen till invandrarna. I etableringssamtal klargörs intressen, yrkeserfarenhet, utbildning, prestationsförmåga, behov av stöd etcetera. Under dessa samtal får den nyanlände också information om var i landet det finns förutsättningar för boende och arbete utifrån den enskilde invandrarens bakgrund. Syftet är att skapa en god matchning mellan kompetens och framtida boendeort. Varje arbetsför person får en etableringslots, vars uppgift är att lotsa in i det svenska samhället och erbjuda nätverk av arbetsgivare, som underlättar etableringen på arbetsmarknaden.
Eftersom invandrarens utbildning, erfarenhet och kompetens ska matchas mot förekommande arbetstillfällen, så är det kanske inte så konstigt att vi inte har så många invandrare på Gotland (cirka 4 procent mot cirka 14 procent i riket i övrigt). Som ett kuriosum kan nämnas att var fjärde läkare i Sverige är utrikesfödd.