Första gången jag reagerade skarpt på ett ogräs i den svenska språkrabatten var för ett år sen, när en känd "kulturarbetare" i programmet Debatt i teve lyckades få med ordet "liksom" tolv gånger i ett inlägg på en minut. Sen dess har jag reagerat på alla "liksom" när människor uttalar sig, främst kulturarbetare, idrottsutövare och yngre människor.
För ett tag sen deltog pop/rockartisten Miss Li i två morgonprogram, och hon fick med ordet "liksom" i var och varannan mening. Jag har döpt om henne till Miss Liksom.
I går (17.11) såg jag reprisen av Uppdrag granskning. En familj, som hade köpt ett hus, hade blivit grundlurad av säljare-mäklare-besiktningsman. På frågan; "Ska ni bygga ett litet hus på tomten?, svarade kvinnan: "Inte nu, liksom."
Jag begrep ingenting. Vad menade hon? 1) Inte nu, 2) Kanske senare, 3) Jag vet inte.
Senare i programmet sa en besiktningsman: "Jag kan inte på rak arm, liksom, säga så."
Jag blev ställd igen. Vad menade han med liksom?
Ja, att "liksom" har blivit ett så kallat insticksord, som man hasplar ur sig utan att bry sig om vad det betyder fattar även jag. Men kommunikation ska vara tydlig, så att mottagaren begriper vad som sägs.
Så, ni som läser det här - bli inte observanta när ordet "liksom" uttalas. Ni riskerar att bli förvirrade.