Tänk att efter mer än 30 års ideellt arbete för personer i behov av insatser inom LSS och personlig assistans, har vi nått botten igen. Att aldrig få vara glad och trygg i ett samhälle som säger sig värna om allas lika värde har blivit tungt.
Regeringen och regionen rycker undan mattan efter pengapåsen, inte behoven. Nu väljer socialnämnden att inte äska mer pengar till personer med stora behov! Man vill hellre ha en budget i balans. Nu avslår regionens LSS-handläggare nästan alla ansökningar om insatser. Och Region Gotland sticker ut i landet i sina bedömningar. De är även hårdare än Försäkringskassan.
Med hopplöshet och sorg hjärtat ser jag växande institutionsboenden, betydligt sämre psykisk och fysisk hälsa för dem med stora behov. Även anhöriga och personalgrupper kommer att drabbas hårt.
Konsekvenserna av detta har också lett till för tidig död och en ovärdig livskvalitet. Minns ni alla vallöften? För alla medborgare, regionen arbetar inte för allas lika värde!
Det kan vara du imorgon.