Sara Lidqvist går i en insändare till försvar för LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
Det är bra, LSS är en frihetsreform som är en viktig pusselbit i välfärdsstaten.
Vad som förvånar är dock att Sara Lidqvist och Kristdemokraterna så sent som för bara några veckor sedan röstade nej till att skjuta till de resurser som krävs för att upprätthålla LSS här på Gotland.
Socialförvaltningen gjorde bedömningen att 15 miljoner kronor krävs på grund av ökade behov.
När Kristdemokraterna fick chansen att skjuta till detta för att säkerställa att alla i behov av insatser på Gotland också skulle få det valde man att rösta nej.
LSS ska vara ett statligt ansvar menar Lidqvist i sin insändare. Det vore orimligt menar jag.
LSS innefattar till exempel bostadsanpassning, god man, syn- och hörtolkning, särskilt boende, daglig verksamhet och ledsagarservice.
Kortfattat, många verksamheter som staten inte alls sysslar med i dag och som man om Lidqvist fick sin vilja igenom skulle behöva bygga upp verksamhet runtom i landet för att kunna erbjuda de med rätt till stöd.
Det vore inte effektivt använda skattemedel.
Lidqvist försöker med sitt inlägg dölja det faktum att Kristdemokraterna på Gotland, i den budget man röstade igenom försvårar för människor att få de insatser man behöver för att leva ett gott och självständigt liv.
Kristdemokraterna vill att någon annan ska ta ansvaret, för själva är man inte beredda att finansiera det man säger att man värnar.
Tidigare vicepresidenten i USA, Joe Biden uttryckte saken väl. ”Berätta inte om dina värderingar, visa mig din budget”