Den parlamentariska energikommissionen enades nyligen om att Sverige till år 2030 ska ha minskat energianvändningen med 50 procent jämfört med 2005. Det är ett ambitiöst mål som kräver ett brett samhällsekonomiskt grepp för att nås.
Bostäder och service står i dag för nära 40 procent av Sveriges energianvändning. Det gör energieffektivisering i byggnadssektorn avgörande för att klara energikommissionens nya mål. Den stora utmaningen ligger i befintliga bostäder. På Gotland är 6 800 lägenheter i flerbostadshus byggda före 1980, där energianvändningen kan vara dubbelt så hög som i moderna hus.
Samtidigt konstaterar Boverket och Energimyndigheten i sitt nya förslag till renoveringsstrategi att det största hindret för renoveringar är dålig fastighetsekonomisk lönsamhet. Denna slutsats går dock stick i stäv med ny forskning som visar att kostnaderna för klimatförändringarna sannolikt underskattas. Det är därför egentligen betydligt dyrare att inte göra något.
Därför är det bra att Energimyndigheten och Boverket också pekar på andra positiva effekter med renoveringar, såsom förbättrat inomhusklimat och ökad livskvalitet i utsatta bostadsområden. Problemet är att dessa effekter inte direkt gynnar de fastighetsägare som förväntas stå för investeringarna.
En viktig del i arbetet med renoveringsstrategin är därför att identifiera fler samhällsekonomiska vinster med upprustning och energieffektivisering. Det kan till exempel handla om nya jobb, förebyggande av klimatförändringarna och minskad segregation. Då kan man också motivera att statliga medel används för att öka renoveringstakten.
Baserat på ett brett samhällsperspektiv bör renoveringsstrategin inkludera följande konkreta åtgärdsförslag:
- Stärka så kallade utfallskontrakt, som syftar till att återföra delar av samhällsvinsterna med energieffektiviserande renoveringar tillbaka till de som stått för investeringarna.
- Avdrag för energieffektiviserande renoveringar av miljonprogramsområden.
- Differentierad fastighetsskatt så att fastigheter med lägre energianvändning får lägre skatt.
- Skapa förutsättningar för fastighetsägare att låna till bättre villkor för energieffektiviserande renoveringar.
Energikommissionens nya mål visar på en hög ambition. Men för att nå det måste vi se till såväl social, ekologisk som ekonomisk samhällsnytta. Då måste regeringen, myndigheterna och byggbranschen lyfta blicken och ta ett samlat grepp.