Manifestet om tro och livshållning
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Med detta ord definieras begreppet "agnosticism".
Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.
Etik. I religionens kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.
Allas lika värde och möjlighet. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.
Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har besvarats med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.
Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.
Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.
Så långt det "agnostiska manifestet". Intressant är att även till exempel en bekännande kristen kan ansluta sig till dessa utgångspunkter. Kanske skall man se manifestet mot en historisk bakgrund av tvång, förtryck och våld i religionens namn, något som ju fortfarande förvisso förekommer i olika delar av världen.
Intressant är också att manifestet innehåller en "grundläggande dogm", nämligen "strävan efter godhet mot medmänniskan". Kanske är det där vi kan mötas.
Finns det godhet och kärlek som ett fundament i världen?