”Till en upprörd förälder” mobbning på hög nivå.
Mina egna år kommer tillbaka i minnet varje dag när jag ser ”mina” mobbare. Mina barn går också i mina spår av mobbare till mig. Deras barn och mina barn möts dagligen i skolan och på fritiden på grund av alla gemensamma aktiviteter. Jag skulle gärna vilja ruska om föräldrarna och fråga om dom aldrig ska växa upp. Mobbning är inget positivt och som förälder gråter jag ofta mig till söms, för jag hör, ser när dom andra föräldrarna hejar på sina barn när dom går på mina barn. Jag har försökt tagit mitt liv för man orkar inte, tar nu mera lugnande tabletter för att orka möta dom – mina mobbare och deras ungdomar. Nu mera så stannar vi hemma, åker gärna ingenstans, orkar inte vara den positiva gladlynta förälder så GRATTIS TILL MOBBARNA: Ni vann? Till vilken nytta...