Den 21 februari 2011 var det modersmålens dag. På Gotland finns närmare 500 elever från förskola till gymnasiet som utöver svenskan har ett annat modersmål som pratas hemma av någon av föräldrarna. Eleverna fördelar sig på 39 olika språk.
Den största elevgruppen pratar arabiska, sedan följer engelska, spanska och thai. Därefter finska, tyska, ryska, somaliska och ytterligare 14 olika språk. Närmare 29 personer är anställda av kommunen som modersmålslärare och/eller modersmålstränare. En del arbetar heltid, andra är timanställda.
Från sommaren 2011 gäller den reviderade läroplanen för förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje barn, "som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål." (Lpsid 13.).
Då gäller även en ny samlad läroplan med kursplan i ämnet modersmål för grundskolan och nya ämnesplaner för kurser i modersmål på gymnasiet.
Modersmål i förskoleklass regleras i den nya Skollagen på liknande sätt som för förskolan. "Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." (Skollag 9 kap, 10 §).
Att lära sig ett nytt språk och behärska detta så att inlärningsprocesser fungerar problemfritt är svårt. Därför är det avgörande att modersmålsstöd finns tillgängligt under hela skoltiden, från förskolan till gymnasieskolan.
Det är viktigt att modersmålsverksamheten är väl integrerad i det pedagogiska arbetet. Detta står inte i konflikt med att behärska svenska språket. Forskningen visar att språkinlärningen stärks av ett aktivt och väl utvecklat modersmål. En viktig förutsättning för hög kvalitet på modersmålsundervisningen är tillgång till välutbildade lärare. Ett stort problem i dag är att många personer undervisar utan att själva vara utbildade.
En omfattande kompetensutveckling är nödvändig för att få fler modersmålslärare med lärarexamen till förskolan och grundskolan. Modersmålsläraren är inte enbart förmedlare av kunskap. Ofta utgör de en brygga mellan hemmet och skolan och ibland även samhället i övrigt.
90-talets omfattande nedskärningar av denna verksamhet har ännu inte kunnat återhämtas och tidigare regeringar har nonchalerat det faktum att i stort sett ingen behörig modersmålslärare examinerats från någon lärarutbildning i Sverige sedan avskaffandet av den statliga hemspråkslärarutbildningen år 1990.
Det gör denna grupp central även ur ett integrationsperspektiv. Kulturella, religiösa och språkliga skillnader mellan hem, skola och samhälle kan genom modersmålslärarens försorg förklaras för att på så sätt undvika missförstånd.
Modersmålslärare är en ovärderlig resurs i ett land som skall präglas av mångfald i alla avseenden.