Kalla Faktas undersökning av drottnings Silvias fars förhållande till nazismen och hans övertagande av en fabrik, som ägdes av den judiske ingenjören Efim Wechsler gav ett magert resultat i sak. Det var bra att man fick veta vad journalisterna hade kommit fram till, och det var förtjänsfullt att man lyckats följa Wechslers väg till Brasilien, där han startade en verkstad och tydligen ett nytt liv.
Däremot reagerade jag skarpt mot de kommentarer som åtföljde reportaget. En av kommentatorerna framhöll att övertagandet av judiska företag till underpris var främmande för en lång europeisk tradition, och att de som gjorde så mycket väl visste att det som de sysslade med var fel.
Detta är i och för sig riktigt, det är bara det, att denna rätt till egendom av vad människor själva skapat eller förvärvat var satta ur spel i Tredje riket - och inte heller respekterades i åtskilliga kretsar på andra ställen i Europa, inte minst i Sverige. Jag har själv ett livligt minne av tidningsreportage från Tredje rikets gränser, där den tyska tullen under stora åthävor avslöjade judar som hade gömt juveler i sina skägg. Till min förvåning var det många svenskar som jublade över dessa "avslöjanden“ - de betraktade helt enkelt all judisk egendom som stöldgods!
Det är fullt möjligt att Walter Sommerlath kan ha sagt till Efim Wechsler: "Jag övertar din fabrik och driver den vidare, och du skall fly från Tyskland som fort som möjligt. Det är utan betydelse för dig vad jag betalar, de tyska myndigheterna kommer att ta alltsammans, och det enda du får ta med dig är 10 riksmark. Res!“ Så länge vi inte vet något måste vi räkna med denna möjlighet.
Helt otillständigt är antydan att drottning Silvia borde uttala sig offentligt om sin fars eventuella handlingssätt. Frågar man ett barn till någon som blivit offentligt klandrad vad barnet tycker om sin far eller mor? Räcker det inte vad barnet redan fått utstå? Hur många svenskar har frågat sina föräldrar vad de tyckte om transiteringen, malmexporten och att det var Sverige som begärde att det skulle stämplas ett J i judiska pass? Om svensk och europeisk flyktingpolitik under den här tiden? Att drottningen är en offentlig person har ingenting med saken att göra, och som svensk medborgare har jag inget intresse av veta vad hon tycker! Hennes relation med sin far och åsikt om honom är hennes ensak helt och hållet.
Kommentarerna till reportaget hade obehagliga moraliska övertoner, och jag erinrar mig, att många i Skandinavien sympatiserade med nazismen på grund av dess renhetskrav. Demokratin stod inte högt i kurs i slutet av 30-talet, och många såg med avsky på vissa länders friare seder vilka man betraktade som orena, oanständiga, omoraliska - Knut Hamsun och många andra: släktingar, lärare, kamrater till mig. Människor får stå för sina handlingar och ibland betala för sin brist på omdöme, men självtillräcklighet är inte någon vacker hållning.