Ofta när man öppnar tidningen är det tråkigheter som hänt man läser. Nu ska ni få läsa något annorlunda.
I veckan före påsk gick jag ut i trädgården för att fylla på fågelfrö, ser en röd grann domherre hane hoppa på marken. Den lyfte inte när jag kom bara hoppade undan. Jag gick fatt den, lyfte den och satt den på en gren i trädet där fågelmaten finns. Den flaxade till och föll som en sten ner i marken, hoppade vidare in i en buske dit flög då en hona. Hon satt en stund sedan övergav hon hanen och flög iväg.
Då gick jag dit tog fågeln med mig in i det förråd vi har fågelfrön. Där hoppade domherren kring på golvet åt frön, drack vatten ur en talrik. Varje dag tittade vi till den men några ansatser att flyga gjorde den inte, den var kvar på golvet hoppande piggt runt och kvittrade.
Efter 10 dagar ser vi att fågeln sitter högt uppe på en stege där den även tillbringar nätterna. Efter några dagar satt den ännu högre upp och flög till en annan plats i detta lilla förråd.
Nu var det dags att få flyga ut, en regnig fredag öppnade jag dörren och fågeln flög ut och upp i ett körsbärsträd. Sekunden efter kom honan, satt sig bredvid och sedan flög de gemensamt iväg.
Är det inte naturens under.