Nu är sommaren över och för mig som bor mitt i innerstaden börjar en ny ljudbild växa fram. Jag menar, det går att bestämma årstid utifrån gatuljuden och tidpunkt på dygnet efter rullväskorna. Men det går också att märka hur ljudbilden förändras mellan åren.
Vintern är ganska tyst förutom helgernas avgrundsvrål som brukar inträffa vid 02.30. Dessa vrål (de låter som det oftast kommer frustrerade eller övergivna yngre män) förstärks mellan husväggarna av att uteserveringarna saknas. Är det snö dämpar det givetvis. Men i övrigt, vinden kanske.
Våren är tiden för de hoppfulla ljuden av samtal, människor som vågar och kan står still (utan att blåsa bort eller frysa). Det inleds redan när de första kryssningsbåtarna kommer och man klockan 08.00 kan höra samtal på hindi och spanska på Visbys gator. Samtal, och sorl förstärks för att nå sin peak under vecka 27. Almedalsveckan är den vecka då det sorlas som mest. Samtal samtal samtal.
Sedan vidtar kalasveckorna. Det är musik till sent och folk verkar bli lite dövare för samtalen är lite mer av det mer högljudda slaget, kanske blir folk lite lomhörda på kalasen? Fullt ös och lugnt först på sena natten. Det får dock ett abrupt slut i slutet av vecka 31 då skramlet av rustningar, klappret av hovar och kokosnötskal, trummor och sång av väna stämmor. Det gäller att hänga med i svängarna.
Hösten inleddes förut vecka 33. Då trodde jag att jag fått lock för öronen och tittade förvånat ut på en död gata. Men det var för 11 år sedan. Då dog stan och jag kände mig som en sommarkatt som lämnats med en oöppnad burk whiskas. Nu sitter jag på min balkong och hör sorlet av människor på uteserveringarna och det är fortfarande mycket turister i stan. Det är hoppfullt.
Det som också händer nu är mottagningen av nya studenter på Universitetet. Det kommer att låta men det är ljud av framtidens Gotland, framtidens gotlänningar. Den ort man studerar vid kan bli ens nya hemort, vi har ju plats på den här holmen. En holme med en mycket varierad ljudbild. Det som också varit tydligt de senaste åren är att det är fler människor som rör sig på gatorna fram till säg oktober. Vi förefaller ha fler besök, eller är det studenterna, eller de nya gotlänningarna? Ja, och sedan kommer kokosnötterna fram till lucia igen och så lägger sig lugnet, förutom de där övergivna vrålen vid 02.30 helgnätter.
…sedan börjar allt om.