Läsare av GA begåvas då och då av en krönika skriven av lagmannen/domaren Mikael Mellqvist. En krönikör har givetvis rätten att leka lite med infallsvinklarna avseende dagsaktuella händelser i landet och på ett humoristiskt sätt kommentera även allvarliga skeenden. Dock kan herr Mellqvist inte helt ta av sig domarkappan.
Hans ord och åsikter får genom uppdraget som domare och offentlig person i samhället en extra tyngd. Det blir därför svårt att helt avfärda hans skriverier som ett utslag av bisarr humor eller aningslöshet.
Häromveckan anser han i en krönika att oxfiléätande svenskar borde kunna avstå från denna maträtt en dag i veckan vilket han då påstår skulle täcka kostnaderna för den pågående invandringen. Ett slag i ansiktet på landets pensionärer och ensamstående föräldrar vilka aldrig ser denna filé på matbordet.
Dessutom ett oblygt försök att försöka förminska en gigantisk kostnad för landet till att vara en fråga om reducering av folkets lyxkonsumtion. Invandringens kostnader och utmaningar förtjänar ett mera seriöst förhållningssätt från en offentliganställd domare. Föraktet för den enkle medborgarens slit för att få pengarna att räcka lyser igenom även i en krönika.
Så kommer då nästa drapa där herr Mellqvist kommentarer den pågående krisen i regeringen avseende Transportstyrelsens brottsliga hanterande av för landet viktiga handlingar. En skitsak låter Mikael Mellqvist oss få veta. Man tappar andan - en myndighetschef bryter mot lagen och riskerar något av det mest skyddsvärda vi har för landets säkerhet – de hemliga identiteterna hos Säpo och den militära underrättelsetjänsten. En skitsak säger domare Mellqvist.