Så var det då åter bestämt - vi ska ha parkeringsavgifter i Visby under sommaren. Beslutet återkommer med samma frekvens som maginfluensa och tycks vara en frestelse som få politiker och tjänstemän har svårt att motstå. Själv bor jag i Visby innerstad och är måttligt förtjust. Jag bor i Gotlansdshems lägenhet och har därför ingen möjlighet att parkera på egen mark.
Enligt en insändare (11/4-11) undertecknad "Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet i tekniska nämnden", har man tagit som utgångspunkt att det skall vara dyrare att parkera, ju närmare världsarvet man vill parkera sin bil. Man kan bara hoppas att tekniska nämnden gjort en heltäckande konsekvensanalys innan de tog sitt beslut.
Handeln visade negativa siffror efter förra sommaren då avgifterna först infördes. Detta har man inte tagit någon hänsyn till. Alltså anses det inte viktigt med handel i anslutning till världsarvet. Det kommer också att bli dyrare att arbeta i närheten av världsarvet. Många som arbetar i innerstaden och i Östercentrum är inte höginkomsttagare, utan arbetar just inom den redan trängda handeln. De som inte väljer att ta semester under de avgiftsbelagda veckorna torde nog få starta lite tidigare om morgnarna om de ska hinna in och få en av de avgiftsfria platser som kommunen upplåter vi Solberga eller Peder Hardings väg/Mejerigatan.
Vad gör man om man inte får någon plats där? En konsekvens av att risken finns är troligen att det blir mindre attraktivt att arbeta i närheten av innerstaden. I alla fall om man bor på landet och är beroende av bil. Buss är sällan en lösning i vår moderna tid där allt ska vara tillgängligt hela tiden, vilket leder till kvällsarbete och beroende av bil. Men med de nya handelscentrum som nu prioriteras utanför staden, enligt amerikansk modell, blir vi alla tvungna att köra bil, så härliga tider väntar i parkeringsbranschen, en bransch på frammarsch. Miljöpartiet kan väl inte mena allvar?
Vad gäller boendeparkeringarna som vi som bor, inte nära, utan rentav inne i världsarvet, erbjuds gäller som föregående år enbart för ett parkeringstillstånd. Vi får parkera hur som helst på gator och torg (till förnöjelse för flanörer i världsarvet), mellan 18:00 och 09:00. Mellan 09:00 och 18:00 får vi försöka att hitta en plats på en boendeparkering och om vi misslyckas med det får vi betala samma avgift som övriga. Utöver den månadsavgift vi redan betalt för rätten att parkera.
Det enda som är bra med detta beslut är att parkeringstiden höjts till 48 timmar. Om man, som jag, inte använder bilen till arbetet vore dock det bästa och mest miljövänliga att vi hade möjlighet att långtidsparkera på fast plats mot månadsavgift. Jag betalar gärna om jag får något tillbaka. Att betala för ett tillstånd att parkera är närmast skrattretande.
I tekniska nämnden säger sig också med parkeringsavgifter som vapen (och automaterna som rustning) avvärja det kaos som annars kommer att uppstå på parkeringsfronten. Jag har bott i Visby i 25 år och detta kaos har gått mig förbi. Dessutom ger parkeringsavgifterna en möjlighet att stå hur länge man vill på en plats så länge man betalar. Med p-skivan är man tvungen att flytta bilen efter att den tidsangivelse som råder gått ut.
Under 1950- och 1960-talen var det modernt i Sveriges land att riva gamla stadskärnor och bygga nya luftiga i glas och betong. I Visby struntade vi i att göra så. Förändring och utveckling är inte alltid samma sak.
Måste vi verkligen införa parkeringsavgifter för att vi kan och för att det finns i de flesta andra städer? Kan vi inte vara lite generösa och låta detta bli en del av Gotlandsupplevelsen?
Jag tror inte att tekniska nämnden behöver vara rädda för att turisterna tar med sig parkeringspengarna hem igen.