Låt vara att Anna Kinberg Batra inte har en vinnande stil och undviker att svara på frågor. Vi måste bli tydligare med vår politik säger förre partisekreteraren Tomas Tobé. Moderat politik vacklar förvisso i valet mellan rörelse i liberal eller konservativ riktning, men låsningen finns i den ekonomiska politiken, i habegäret och vinstfokus där den enskildes villkor får underordnad betydelse. Rötterna i adeln och tanken, att de som hade den ekonomiska makten också skulle ha den politiska, präglar ännu partiets politik.
Moderat politik leder till en segregerad skola. Konkurrens och kontroll är ledord liksom tidiga betyg. Pedagogiken är rigid, som om den handlade om industriproduktion snarare än att skapa optimala förutsättningar för levande barn. Skolkommissionens slutsatser tas inte på allvar. Skattesänkningar och jobbskatteavdrag är alltings lösning, vilket ökar klyftorna och minskar resurserna till välfärden. En konsekvens blir allt fler privata lösningar för dem som har råd, medan de som behöver hjälp får klara sig så gott de kan. Arbetslösheten ökade 2006 - 2014, ”arbetslinjen” till trots, och utanförskapet växte. Växte gjorde också förmögenheterna i välbeställda områden, och hos alla dem som gynnades, allt medan segregationen i samhället skenade. Vinstintresset överskuggar den fördelningspolitiska aspekt, som kan minska utanförskapet, sänka brottsligheten i förorterna, och få individer att växa genom att bygga tillit till det samhälle, som de egentligen vill tjäna. Förslagen till åtgärder mot symptomen är legio, medan orsakerna alltid förbises.
Anna Kinberg Batra gör ändå sitt bästa för att föra fram M:s politik, och hon har gett tydligt uttryck för partiets närhet till SD. Vi saknar inte Reinfeldts och Borgs sluga och manipulerande utstrålning, som förde många väljare bakom ljuset. Vem minns inte omsorgen om undersköterskan, som fick någon procent mer, men i kronor så mycket mindre än den högre avlönade, för att bara ta ett exempel från den arbetsmetod, som så länge gynnade M:s opinionsläge, men knappast tydliggjorde deras politik.
Vädjan att ”öppna era hjärtan” var dock inte gångbar, och devisen hade varit än mindre opportun hösten 2015. Redan M:s valresultat 2014 var en tillbakagång, och latent låg ytterligare nedgång runt hörnet. Då smet organisatörerna och lämnade över till Anna Kinberg Batra. M får nog vara nöjda med både henne och med de cirka 18 procent som opinionsundersökningarna visar. Det är ett mycket bra resultat för en så usel politik.