Polisrazzian på Fårö
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tidigt bokade vi ett bord på en av Fårös välkända krogar och infann oss så omkring klockan nio efter en konsert i bygdegården. Väl till bords i den välfyllda, lugna och städade lokalen beställde vi mat och vin och i väntan på maten smuttade vi på det röda vinet. Då infinner sig tre personer i civila kläder och med gula västar på sig med texten Polis. En av dessa begav sig in i köksregionerna medan de övriga två fattade posto vid entrédörren. Snart blev vi varslade att krogen skulle stängas och orsaken angavs att krogen saknade utskänkningstillstånd.
En av polismännen frågade oss gäster om våra namn och vad vi beställt, men vi avstod från att svara. Övriga sittande gäster hade redan ätit klart och väntade på notan men vi väntade på maten.Vi fick beskedet att vi kunde få dricka ur vinet men inte skulle få maten vi beställt, allstå dricka den dryck för vilken utskänkningstillstånd saknades men inte äta den nu nästan färdiga maten för vilken restaurangen inte behöver utskänkningstillstånd.
Vi frågade då om det var värt besväret att söka njuta en middag i någon annan restaurang och fick då beskedet att man inte skulle företa fler razzior på Fårö den kvällen.
Vi hade inget annat val än att avtåga och vi såg då hur en civil polisbil med en släpkärra körde fram till köksregionen för att användas för att forsla det formodlingen då beslagtagna vinet och spriten.
Det inträffade förefaller mig vara ett grovt misshushållande av normalt hårt ansträngda polisresurser. Hur är det möjligt att en lördagkväll skicka ut tre poliser sju mil från stationen i Visby för att stänga en restaurang mitt under pågånde verksamhet med ätande gäster i lokalen?
Intrycket vi fick var att polisen hade informerats, gissningsvis av någon som kände till att restaurangägaren saknade utskänkningstillstånd. Jag skulle inte bli förvånad om någon på kommunens utskänkningsenhet hade informerat polisen om detta. Detta är bara min kvalificerade gissning, men varför skulle annars polisen göra sig besväret att med tre man på chans företa en razzia den kvällen på en av alla öppna Fårörestauranger.
Jag personligen antar likaså att restaurangen i fråga haft tillstånd hela sommaren, men att tillståndet löpt ut i och med månadsskiftet augusti - september. Ty varför hade i så fall inte tillslaget skett betydligt tidigare och under den egentliga turistsäsongen?
Hur skulle då, enligt min uppfattning, kommunens utskänkningsenhet eller polisen ha skött detta ärende. Jo, ett enkelt telefonsamtal där man meddelat att man fått kännedom om planerna på ett öppethållande och att man ville påtala att utskänkningstillstånd inte förelåg varför man rekommenderade restaurangägaren att inte hålla öppet med risk för en kontroll.
Ett dylikt förfarande hade kostat telefonsamtalet och polisens normalt hårt ansträngda resurser kunde ha utnyttjats till att stävja betydligt mer allvarlig brottslighet. Ty en av de viktigaste uppgifterna för polisen är att föregripa brottslighet (2 paragrafen polislagen).
Här har i stället polisen avstått från detta för att i stället valt att ingripa mot pågående brottslighet och en brottslighet av en sådan ringa allvarlighetsgrad i förhållande till vad vi dagligen kan läsa om i denna och andra tidningar, att jag gissar att det snarast rör sig om ett utslag av statistikbeteende.
Polisen, liksom andra myndigheter, ska ju rapportera till uppdragsgivarna riksdag och regering om verksamheten och då använder man sig av denna metod att ingripa mot det lättaste och det som omdelbart kan resultera i att man kan fylla i en siffra i en statistikuppgiftstabell över utförda kontroller.
Den företagna razzians löjliga dramatik och efterföljande notiser i media skulle måhända medverka till att skapa intryck av effektivitet och skapa förtroende för polisen, men verkan blev det rakt motsatta. Polisen har inte råd med dessa charader om man något ska kunna återupprätta det hårt anfrätta förtroendet hos allmänheten som ju annars kan läsa och höra om löjligt låga uppklarandegrader av brottslighet som hårt drabbar densamma eller konstaterar att polisen meddelar sig inte ha tid eller resurser att komma då den kallas för att ingripa mot sådan allvarligare brottslighet.
Jag hoppas att Justieombudsmannen kommer att granska ärendet och då rikta kritik mot dessa inslag i polisarbetet för att därigenom möjliggöra en återgång till ett seriöst och effektivt sådant.