Skulle med glädje kasta mej in i politiken, som jag känner just nu, men jag är för gammal.
Men jag är inte för gammal att på mitt sätt slåss för det jag tror på. Jag ser människors lika värde oavsett ålder och vad man har och gör.
Jag vill förtydliga, som politiker räknar jag dem, som vi väljare valt. Vilka anställda nere på golvet har dessa fallskärmar att falla tillbaka på om de blir utan jobb?
Nej, det blir i bästa fall fas 3. Det är skattepengar som går åt, oavsett vem som tagit besluten.
Bo Dahllöfs lön på över hundra tusen i månaden, vad gör han för att förtjäna den?
Hur mycket har vårdpersonalen, som har ett tungt och slitit jobb, de hade gjort sej förtjänta av mycket högre lön, dock inte hundratusen i månaden, det gör sej ingen förtjänt av.
Det har kommit förklaringar att möblerna jag reagerade på, "finrumsmöblemanget", har flyttats med från gamla ledningskontoret.
Jag bryr mej inte om var de kommit från, konstaterar bara att de är betalade med skattepengar, likaväl som de andra möblerna som köptes in till Visborg för miljontals kronor.
Det är ett slöseri utan gränser när det inte finns pengar, för det gör det ju inte. Någon som är förvånad?
Per Lindskog på Region Gotland uttalade sej och sa att "vi pensionärer är betungande för samhället" (eller kommer att bli).
Speglar det er allmänna syn på de äldre på Gotland, förstår jag att ni inte vill lägga en enda krona på god närproducerad mat och social gemenskap för dem.
Nu förolämpar jag igen, men tänker inte be om ursäkt. Det är helt min egen åsikt jag har i mina insändare och dem står jag för.
Är det inte dags att vi försöker hjälpas åt att förändra synen på ålderdomen i stället, för det är lägsta status att jobba inom åldringsvården.
Sen finns det mycket som jag inte har vetskap om, men jag har lärt mej otroligt mycket sen vi började vår kamp för Klostergården.
Det finns många områden där ni politiker gör ett bra jobb, men tyvärr kommer det i skymundan, när ni prioriterar helt onödiga saker för miljontals kronor, framför att ge våra äldre ett meningsfullt liv de sista åren.
Apropå det, skulle jag ironisera över någon skulle det låta mycket värre och riktigt politikerförakt skulle bli mer än stänk mellan tidningssidorna.
En sak som är mycket viktig för mej är att skilja på person och handling.
Jag respekterar er såväl som alla andra jag möter, men vissa av era handlingar kan jag bara inte respektera, som till exempel att plocka bort kök, terapi och andra lokaler på Klostergården.
Hur många gotlänningar tror ni vill att deras skattepengar ska gå till nytt torg, kyrkoruinen, miljontals kronor till köpta möbler med mera på Visborg?
Den tanken tål verkligen att tänka på, likaväl som "varför byte av politiker på Gotland vart fjärde år". Kanske dags att våga ändra på kursen.