Av artikeln om Gotska Sandön den 21 juni verkar det som om militärens tillskott till öns budget räddar tillsynsmännens tjänster i första hand och att länsstyrelsen tycker detta är bra eftersom personalen har varit orolig för sina arbeten.
Syftet med nationalparken Gotska Sandön är väl inte att ge jobb år 4-5 personer? Det är stor skillnad på att rädda arbetstillfällen och att rädda nationalparkens värden, även om det senare i sig betyder att bemanning krävs. Först fastställs syftet och det styr sedan vilka konsekvenserna blir. En grundläggande ledarskapsfråga kan tyckas.
Gotska Sandön blev redan 1909 nationalpark. Syftet var, och är än i dag, att skydda och vårda den mycket speciella floran och faunan som finns där samt att tillgängliggöra/visa parken för allmänheten.
För att kunna visa nationalparken har omfattande investeringar gjorts bland annat i en anläggning för boende. Boende behövs eftersom öns läge gör det mycket svårt att besöka den över dagen. Att lämna Gotska Sandöns säregna natur, dess stora kulturvärden och boendeanläggningen utan tillsyn på en utpost i Östersjön kan inte vara utan risker.
Jag tycker det är anmärkningsvärt att ansvarig chef Anna-Lena Fritz säger att en bemanning året runt inte är nödvändig för nationalparken speciellt eftersom hon själv samtidigt säger att länsstyrelsens uppdrag i första hand är att förvalta och visa nationalparken. Hur går det ihop? Förvalta betyder ta hand om eller sköta. Hur gör man det utan bemanning?
Till Sandön tar det 2-3 timmar med båt alternativt med helikopter som är mycket kostsamt och kan inte flygas när det är risk för nedisning.
Det hinner alltså bli stora skador innan räddning är på plats om exempelvis vattnet i en ledning fryser, en brand eller en kraftig blåst uppstår.
Dessutom måste ett avancerat digitalt övervaknings- och larmsystem installeras för att länsstyrelsen överhuvudtaget skall få reda på att något hänt.
Militären förstår risken med att lämna denna utpost obevakad, varför gör inte förvaltaren det vill säga länsstyrelsen det?