En sanning med numera hög ålder är, att politik(er) mest handlar om pengar. Ständigt dyker upp företeelser, som påminner oss om detta. Själva frekvensen av "fall" är sådan, att man inte kan hålla alla i minnet. Ett undantag är förstås Mona Sahlins Toblerone som för evigt kommer att stå i historieböckerna.
Men minns ni tillexempel Cecilia Stegö Chilò och Maria Borelius? Ministrar i Reinfeldts första ministär. Den ena i åtta och den andra i tio dagar. Sen visade det sig att de inte var riktigt representativa för folket och det nya arbetarpartiet. Trots att de tjänade miljoner årligen ansåg de sig nämligen inte ha råd med att anlita "vit" hemhjälp eller betala TV-licens. Vi skulle alltså ha haft en kulturminister (Stegö) som i lönn tvingats titta på det medium hon bland annat satts att basa över.
Det blev lite väl mycket även för Reinfeldt och de två drog sig tillbaka. Borelius (handelsminister) kunde välja flera bostäder runt om i Europa. Tillexempel fem-miljonersvillan i Cannes. Hjälp till att betala både hemhjälp och TV-licens var de berättigade till i form av 1,2 miljoner kronor i avgångsvederlag för sin korta men dock ministertid.
Nu är det alltså Håkan Juholts tur. Han har låtit riksdagen betala också sin sambos del av den gemensamma lägenheten. (Inom parentes sagt, har hon dömts för bedrägeri i form av förskingring för sin arbetsgivare. Sagt utan att därav dra några slutsatser). 160 000 kronor har inkasserats på detta sedan en del år tillbaka. Alltså nästan två årspensioner för en fattigpensionär. Men vem som helst av dessa fattigpensionärer hade förstås begripit, att så kan man inte göra. Det strider ju både mot sunt förnuft och vanlig enkel moral. Om inte rent av mot lagen.
Men då har vi detta underbara med regelverk. Sådana kan nämligen tolkas på olika sätt. Juholt har tolkat det på sitt. Och klart är väl, att ingenstans i regelverket står att riksdagsmän skulle vara förhindrade att kvittera ut hyresbidrag även för sin sambo.
Jag börjar förstå handbollsspelarens replik, sedan han utvisats efter att ha bitit en motståndare i örat: "Var fan står det i regelboken, att man inte får bita en motspelare i örat?".