Rör inte Klostergården i Roma
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Alla har ni äldre anhöriga och kanske själva är äldre och förstår hur viktigt det är, att man som äldre, inte blir sittande hemma och inte kan ta sig för så speciellt mycket. Även om man kan det, behöver man komma ut och träffa andra, delta i olika aktiviteter, få känna glädjen av att delta i någonting som är bra för både kropp och själ.
Ju tidigare vi kan fånga upp varandra och få bli en i gemenskapen, desto bättre mår man. Och nu får ni politiker verkligen tänka om. Det är faktiskt våra skattepengar ni har i er kommunala plånbok. Ni är valda av oss för att tillgodose det vi allra mest behöver från barn till gamla. Nu kommer vi.
Denna generationen kommer inte att nöja sig med synsättet många av er har på oss äldre idag. Vi har fått lära oss att ta för oss, att göra våra röster hörda, vi vet vad vi som skattebetalande medborgare har för rättigheter. Vi blir fler och fler äldre i samhället och det kan inte ha kommit som någon överraskning för det har styrande organ vetat om i många år.
Ursäkta men vi förstår inte vad som rör sig i era huvuden. Ni kan inte undgå att se och höra, hur många som mår fysiskt och psykiskt dåligt i vårt samhälle idag.
Psyket mår så dåligt att man kanske springer hos doktorn i tid och otid, med krämpor som faktiskt kan bottna i ensamhet, en psykisk oro. Man får mediciner med en massa biverkningar som gör att man mår ännu sämre och till slut inbillas man att tro att ens ålder bestämmer att man är äldre, tillhör de att man ska känna sig svag och dålig, men "icke sa Nicke".
Visst har vår generation respekt för våra läkare och präster någonting som man verkligen såg upp till som man inte sade emot.
Vi har lärt oss så mycket och vi ser hur kostsamt det är för kommuner och landsting med ständigt ökade medicinkostnader och sjukhusvård.
Alla i samhället inser att något är fel. Det är dags att ta itu med detta och börja att göra det nu för det kommer bara att eskalera. Ni ska inte tro att det kommer att stoppa. Ni kan inte stoppa huvudet i sanden. Tänk, vårt fina lilla Gotland, det är inte så stort.
Vi är helt övertygade om att om många villiga krafter och ni och vi gemensamt tar tag i problemen, så kommer allt att få en bra lösning i slutändan. Våga vara lyhörda, våga ta till er vad ni hör och ser ute bland befolkningen i detta fallet är ensam kanske inte så stark.
Många tillsammans kan uträtta saker, man inte ens trodde var möjliga. Det går att förebygga så mycket. Det är på tiden att vi alla hjälps åt. Vad man inte vill höra i detta sammanhanget är "visst! om det finns pengar". Det är lite som tanken "vi har så lite pengar, men vet att vi måste ha mat varje dag, okej vi köper det först och främst får kanske till sju åtta middagar, av det vi handlar" då har vi tillgodosett det mest primära, nu har vi mat vi skulle hellre velat köpt eller gjort en massa annat, men det viktigaste måste komma först. Så kära politiker i Gotlands kommun, våga göra något annorlunda, börja med vårt Klostergården i Roma. Våga släppa första tanken "finns det pengar" för det vet ni att det finns, bara det att man kanske får vänta med någon annan investering.
Vi är övertygade om att, vågar ni satsa på detta, kommer ni att vinna så otroligt mycket.
Våga backa oss, om ni visste vad många som ställer upp på olika sätt hur många hjälpande händer av olika slag, ni kommer att kunna utnyttja er av i Roma. Vi i Roma PRO kommer att kämpa för detta. Vi vill kunna bo kvar hemma, men ändå ha en meningsfull tillvaro. Det viktigaste är att få leva meningsfullt tills man dör.