Säker vård för patienterna?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I andra länder visste man säkert att ungefär var tionde patient for illa, men här i Sverige var vi osäkra på om det kunde vara så alarmerande illa här hos oss.
Denna osäkerhet om problemet var ett problem, rådde ända fram till i våras när Socialstyrelsens undersökning kom. Och råder fortfarande för dem som inte tagit intryck av den. Undersökningen visade att knappt 9 procent av patienterna som vårdats på sjukhus råkade ut för kort- eller långvariga skador till följd av vården.
Nu vet vi att sjukvården med säkerhet är osäker. Vi har gått från en osäker säkerhet till en säker osäkerhet. Därför behöver diskussionen nu gå från om den är osäker, till att handla om hur vi kan skapa en säkrare vård.
Ingen önskar en osäker vård, så därför behövs samlade krafter från alla inblandade aktörer för att göra vården säkrare (på ett mätbart sätt). Det är ingen ofarlig verksamhet som pågår i hälso- och sjukvården (inte ens på Gotland), även om vården till största delen gör nytta.
På ett seminarium i världsarvets dal häromdagen, togs dessa frågor upp och man kanske kan sammanfatta intrycken från olika aktörers inlägg, som att vi har mycket arbete framför oss i hälso- och sjukvården när det gäller att fokusera på:
"Vad som behöver göras tillsammans i hälso- och sjukvården, utifrån det vi vet kan vara till hjälp, för att förhindra vanligt förekommande skador.
"Att kunna mäta effekterna av våra ansträngningar oftare, när vi snabbare och mer använder det vi lärt är bra att göra, och som vi tyvärr inte gör redan idag.
"Att dessa mätningar får stöd av IT-system.
"Att vi minskar oron för de professionellt verksamma att berätta om händelser som varit farliga eller kunnat vara det. För det vi inte vet, kan vi inte göra något åt. Samtidigt så har vi ett ansvar att göra något åt, det vi lärt om. Varför skulle annars någon berätta?
"Vidare behöver vi träna de som arbetar i och de som kommer att arbeta i hälso- och sjukvården i framtiden, i att arbeta med förbättringar av patientsäkerheten.
Patienter och deras anhöriga som farit illa har ofta två frågor: Varför hände det? och Vad gör ni för att inte någon annan skall fara illa? Hälso- och sjukvårdens representanter behöver kunna svara på dessa frågor. Av att vi nu gått från en osäker säkerhet till en säker osäkerhet, följer ett stort ansvar för att göra vården säkrare.
Ansvar är något man tar, inte bara har. Då har man något mer att berätta vid kommande möten i Almedalen. Alldeles säkert (?).