Buller från vindkraftverk får normalt inte överstiga 40 dBA vid bostäder enligt nuvarande tillämpning av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller. Dessa är oförändrade sedan början av 1970-talet och har aldrig varit avsedda att tillämpas på vindkraft. Anpassade riktvärden för vindkraft har aldrig funnits i Sverige. Forskning visar att vindkraftbuller stör mer än annat samhällsbuller och att riktvärdena behöver skärpas och nya bullermått tas fram.
Riktvärdet 40 dBA avser ljudnivåns medelvärde (ekvivalentnivå) under längre tid. Men vindkraftbuller är inte konstant utan varierar från sekund till sekund beroende på vingarnas rörelser, vindens turbulens med mera. Mäter man bara medelljudnivån missar man viktig information om ljudets störande verkan. Bullerforskare ser ett behov att mäta ljudets fluktuationer (modulering) och utvecklar metoder för detta. På en konferens om vindkraftbuller i Rom 2011 fanns stort intresse och flera inlägg om detta.
Avgörande för hur mycket vindkraften tillåts bullra är hur människor störs. Forskning och erfarenhet visar att vindkraft stör mer än exempelvis trafikbuller och industribuller vid samma medelljudnivå. I Journal of the Acoustical Society of America (dec 2011) redovisar bland andra Eja Pedersen vid högskolan i Halmstad omfattande undersökningar i Sverige och Holland där man studerat hur människor störs vid olika nivåer på vindkraftbuller. Vid 37-40 dBA upplever sig cirka 20 procent mycket störda, på landsbygden med låg bakgrundsnivå cirka 25 procent. En så hög andel störda är mer än för andra typer av samhällsbuller.
Varför stör vindkraftljud mer? Svaret är det varierande (modulerade) ljudet som lätt uppfattas även i närvaro av bakgrundsljud, ibland på flera kilometer. Dessutom är ljudet från framförallt större vindkraftverk mera lågfrekvent än naturens ljud och skiljer sig därför hörbart från detta. Forskaren Frits van den Berg konstaterar att vindkraftljud är ungefär 5 dB mera störande än annat samhällsbuller vid samma medelljudnivå.
Naturvårdsverket och forskarna är överens om att dagens bullermått inte är anpassade för vindkraftbuller och menar att det behövs nya mätmetoder och en översyn av riktvärdena. Samtidigt pågår planering och byggande av stora vindkraftparker för fullt i hela landet och på Gotland. Eftersom bullernormerna inte utvecklas i takt med vår kunskap riskerar många att bli störda i sin bostads- eller fritidsmiljö. Det brådskar därför att utarbeta nya anpassade bullerkrav.
Vid myndigheternas tillståndsgivning och prövning av vindkraft får de inte slentrianmässigt hänvisa till en norm, till exempel för externt industribuller. Myndigheten ska motivera sina beslut baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Det är inte acceptabelt att hänvisa till att 40 dBA är en "praxis" för vindkraftbuller. Bedömningen måste istället utgå från hur människor störs. Forskningen pekar på att kraven behöver skärpas.