Almedalsveckan är Sveriges sommaruniversitet. Där finns allt, stora seminarier med kvalificerade professorer som föreläsare liksom goda samtal där människor från olika håll i landet träffar likasinnade. Måtte vi kunna bevara detta!
Det jag lärde mig mest av under veckan var ett seminarium på fredagen, mycket välbesökt trots att veckan gick mot sitt slut. Lars Adaktusson inbjöd på Kristdemokraternas dag.
Han är KD-representant i EU-parlamentet och EU:s samordnare för Mellanöstern. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson höll en föreläsning som fick åtminstone mig att inse vad som ligger bakom denna till synes olösliga konflikt.
De flesta palestinier finns inte i Palestina! De lever i flyktingläger i arabländer som Libanon, Syrien, Irak och Jordanien.
Vid sexdagarskriget 1967 då Israel besegrade en samlad arabisk attack och ockuperade Västbanken flydde runt 800 000 palestinier till andra arabländer.
Där lever de alltjämt och har inte beviljats medborgarskap. Barn som föds i dessa läger registreras också som flyktingar utan medborgarskap.
Nu är de mer än 5 miljoner statslösa palestinier. Arabländernas krav är att alla dessa måste få ”återvända” till en plats där flesta aldrig har varit.
Alla dessa människor lever under svåra förhållanden. Det flyktingorgan som FN inrättade för att hjälpa dem, UNRWA, håller dem kvar som gisslan för Arabförbundets fortsatta kampanjer mot Israel.
Under samma tid lämnade 850 000 judar sina hem i arabländer och flyttade till Israel. De har fått medborgarskap där. Nu måste västvärlden kräva att palestinierna i flyktinglägren får medborgarskap och mänskliga rättigheter i de länder där de lever.
Det är en skam att Sverige fortsätter att stödja detta flyktingorgan med flera hundra miljoner kronor årligen.
Hittills har Schweiz och Danmark beslutat stoppa sina bidrag till den djupt korrumperade palestinska regimen. Under en femårsperiod har 1.5 miljarder svenska skattekronor gjort det möjligt för palestinska ledare att köpa vapen för terror och hets mot Israel.
Det Palestina som den nya svenska regeringen erkände 2014 är djupt splittrat mellan Fatah och Hamas, båda odemokratiska organisationer som bekämpar varandra. Inget europeiskt land har följt efter.
De många arabländernas röster gör FN lamslaget när det gäller fred i Mellanöstern. Konflikterna mellan och inom arabstaterna spiller över som flyktingströmmar till Europa. Vi har allt att vinna på att se konflikten i Mellanöstern utan ideologiska glasögon.