Frågor om jäv är komplicerade och långt ifrån bara svarta eller vita som många tycks tro.
Visserligen finns uttalade direktiv för bland annat våra domstolar när det gäller släktskap, anhöriga, delägarskap i företag med mera, men sedan blir det gråzon.
Och gråzonerna i jävsfrågan gäller inte bara domstolarna utan lika mycket beslutande organ som kommun- eller regionfullmäktige, landsting och riksdag.
Här några exempel att fundera över:
Generellt beslut om krogars öppettider ska fattas. Är då en ledamot med anknytning till restaurangbranschen jävig?
Plan över framtida bebyggelse ska utarbetas, är då ledamöter med koppling till byggbranschen jäviga?
Beslut om yttrande över framtidens kalkbrytning. Är anställda inom kalkindustrin jäviga?
Beslut om utökat vattenskyddsområde som påverkar jordbruket negativt. Innebär det att alla lantbrukare jäviga?
Ändringar i jaktförordningen, är då alla jägare är jäviga?
Det här var bara några exempel, det skulle gå att räkna upp hur många som helst. Men de visar hur komplicerad jävsfrågan är och det finns förmodligen inget entydigt svar på frågeställningarna här ovan.
Därför borde frågan för trovärdighetens skull diskuteras mer i alla beslutande organ, för dimman i gråzonerna behöver skingras.