Svar till krönikan ”I svenska skolan får tränaren vara domare” Henrik Jordahl professor i nationalekonomi GA 2/8. Att lärarna kan sätta vilka betyg som helst är en felaktig slutsats, men det nya målrelaterade betygssystemet blev ingen succé. Man trodde sig stärka och precisera kunskapskraven, men man snävade in kunskapssynen, ökade antalet prov för att hålla isär betygsstegen och skapade oro.
Att införa nationella examensskrivningar vore ett steg för att ytterligare begränsa kunskapssynen. Det vore också att avstå från den kompetens läraren har vad gäller helhetssyn på elevens kunskaper och betygsnivå.
Jordahl föreslår externt rättade prov som underlag för betygssättning. Det vore en dålig åtgärd, ett plåster på den marknadsstyrda skolans tillkortakommanden.
Kommunaliseringen och den generösa friskolereformen har i ett övergripande perspektiv varit negativ. Kompetensutvecklingen sparades in, och den pedagogiska debatten drunknade i kommunal vilsenhet. Även tidigare kunde skolan anpassa verksamheten till lokala förutsättningar och pröva nya idéer.
Med bostadssegregationen i botten har utformningen av det fria skolvalet och den konkurrensutsatta skolan spolierat elevernas likvärdighet. Skolan överlämnades till marknaden, och politiker lät föräldrar och elever bli kunder. Som kund har du rätt - även rätt att påverka betyg enligt somliga. Pedagogiska insikter kom på skam, men föräldrars plånbok kom att bli en faktor på den konkurrensutsatta skolans marknad. I dess spår har arbetsmiljön blivit sämre, vilket ger sämre förutsättningar för att lära. Inte sällan ges barnen sedan oförskyllt skuld för utvecklingen.
Skolor har inte olika betygskrav utan samma betygskriterier. Olikheter har sin grund i den betygsinflation, som är en följd av marknadstänkande och vinstintresse. Höga betyg betyder inte bra skola men lockar till sig elever. Barn från utsatta områden med resurssvaga föräldrar och invandrarbarn förs samman av systemet i egna skolor.
Mötesplatserna för barn från olika samhällsklasser blir färre. Utanförskapet i samhället växer i takt med att vi får en alltmer segregerad skola. Den marknadsstyrda skolans negativa konsekvenser såväl socialt som kunskapsmässigt har professor Jordahl inte tagit till sig och forskningen ännu inte hunnit mäta, men för var och en som arbetar i skolan utgör de en daglig erfarenhet.