Snäck Camping, syndabockar och rättssamhället
Snäck camping.foto: bengan zettergren/arkiv
Foto: Bengan Zettergren
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vart ska han rikta sin besvikelse? Mot den medborgare som överklagade utbyggnaden av Snäck Camping. Regeringsrätten har fastslagit att han hade rätt. Kvar är kommunen, dess politiker och tjänstemän. Enligt GT 2010-04-03 är orsaken "en handläggningsmiss" inom kommunen. Kommunen har inte följt bygglagen som kräver att ändringar i detaljplaner ska offentliggöras innan de antas. Ändå är det den som överklagade som hängs ut.
Lars Thomsson (c) har bagatelliserat kommunens inkompetens:
Det var en enda liten sak som fällde ärendet.
Det är juridiskt hårklyveri som fällt kommunens detaljplan.
Det här är en notorisk överklagare som fått rätt.
Han som överklagade har varit en skicklig motpart. Här hittade han ett hål vi inte hade fyllt i tillräckligt.
Istället för att erkänna att förvaltningen slarvade eller att politikerna var vårdslösa, smädas den person som fick rätt i Regeringsrätten. Han betecknas som "rättshaverist". Om något havererat är det väl omdömet hos dem som kallar en rättsmedveten medborgare för rättshaverist?
Werkelin hakar på Thomssons syndabockstänkandet. Det är synd. Men hur skulle det se ut om Werkelin la skulden på Gotlands kommun, en myndighet han är helt beroende av? Psykologiskt är det förståeligt med ett syndabocksförfarande men inte godtagbart. Syndabocksförfarande förmedlar människoförakt och förakt för vårt demokratiska rättssystem:
- "Det sitter en gubbe i Stockholm och drar på oss en massa kostnader".
- Vad har det med saken att göra att den "gubbe" som överklagat bor i Stockholm? Bättre med en kvinna från Småland?
- Innebär uttalandet "drar på oss en massa kostnader" att vi inte får överklaga om en entreprenör eller en förvaltning får ett ekonomiskt avbräck? Ska rättsfrågor underordnas enskildas eller myndigheters ekonomi? Som i Neapel?
- "Det är ... helt orimligt att en enda människa ska få störa utvecklingen på Gotland."
Måste man vara 20 eller 2 000 för att det ska duga? Är det inte värt vår beundran att en enda medborgare kan ifrågasätta myndigheters agerande och få sina klagomål opartiskt bedömda? Vad borde vi ha istället? Som i Putin-Ryssland? Ett förslag som refereras innebär att eftersom kommunen representerar flera personer ska kommunen kunna köra över enskilda individer. Vill vi ha det så?
-"Vi har en överklagandekultur som inte är bra."
Inte bra för vem? Rätten att överklaga är inte en kultur utan en del av en demokratisk samhällsstruktur som vi kämpat oss till för att stävja envälde och korrupt byråkrati.
- "Det är helt orimligt att det ska ta tio år att få igenom en detaljplan."
Ja! Men den långa tiden beror inte på den som överklagande utan på kommunen. Även myndigheter har förmåga att klanta sig. Alltså måste det demokratiska rättssamhället upprätthållas och upprätthållas utan att snegla på ekonomisk "logik". Om vi väljer partslogik istället för rättsregler hamnar vi i maktmissbruk.
Ovanstående uttalanden exemplifierar förakt för vår demokrati. Uttalandena drar med sig politikerförakt. När Lars Thomsson ska bortförklara kommunens långa handläggningstid och taffliga genvägar, skyller han på den som påtalat dessa felaktigheter. Vad ska vi tycka om sådana politiker?