Svar till Gustaf Hoffstedt om Roma
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Okej, detta är mycket bra och fina boende. Men du glömmer att ni hade vitespiskan på ryggen, att ni enligt lag var tvungna att bygga, miljontals kronor stod på spel. Ni slapp inte undan, så sluta med bröstklappandet. Klappat dig på bröstet kunde du däremot gjort om du medverkat till att kök och dagcentraler bevarats. Då skulle du fått klappar på bröstet av oss också, goa klappar.
Du talar i Media om att ni inte är någon verksamhet som ska gå med vinst och inte med förlust. Helt okej. vi vet nu att du inte skulle kört socialnämndens budget i botten genom att låta dagcentraler och kök vara kvar. Ni stängde i december dagcentralen i Roma, vilken överraskning det måste ha blivit för dig, att redan i februari ha en budgetreserv på nio miljoner kronor. Hur är det med framförhållningen. Med en annan syn på de äldre hade du nog kunnat tagit bort en miljon av dessa pengar och låtit dem behålla sin sociala gemenskap.
Det är inte snällhet mot dem som är i behov av er omsorg, lagen tvingade er. Vad tryggt och skönt för alla i socialnämnden, att ha dig Gustav, som kan hålla i pengarna, så det inte blir en ekonomisk lättja som följd, oavsett på bekostnad av vem.
Är lättja för dig vikten av att de äldre, var de än vistas, ska få ha tillgång till social gemenskap och god mat, då vill man inte bli gammal på Gotland. Ni har tagit bort chansen till den lilla sociala samvaro, som de hade, vikten av att få umgås, se nya ansikte, själv bli sedd, känna stöd, värme kärlek från andra. Ingenting är så viktigt som att få känna kärlek och omtanke. Detta gäller alla.
Barbro Olofsson skrev i sin insändare, om fattigstuga, ingen personal och vattgröt. Se den moderna parallellen idag. Tvingad bo hemma i ensamhet, finns för lite trygghetsboende idag, äta med Findus varje dag. Det blir att man äter mindre och mindre, tacklar av, ingen social gemenskap, man tacklar av, livsglädjen försvinner, man blir dålig och sen?
Socialnämnden sparade pengar, Gustav klappar sig på bröstet, det har inte tillåtits nån ekonomisk lättja, man kan visa på en bra reservbudget, vi är så många äldre, så vad då. Barbro Olofsson, vi i Roma PRO slåss och vi tänker slåss så länge vi andas. Tag kontakt med oss, du är välkommen i gänget. Till er som sitter och bestämmer, om vi alla hjälps åt kan vi skapa ett lugnt och tryggt Gotland, för oss, barnen och alla som lever i samhället. Det minsta vi behöver är en som klappar sig för bröstet och vägrar se verkligheten. socialbidragstagare, äldreboende, handikappade ska ha sitt, givetvis, men.