Den hjälp vi gotlänningar har kunnat förlita oss på från fastlandet har stadigt minskat de sista åren. Försvaret har stegvis monterats ner – A7, KA3, Lv 2 och slutligen P18. Nu har vi lite stridsvagnar i ett förråd som behöver förare från fastlandet och någon form av stridsgrupp på gång med överklagat bygglov.
I händelse av kris ska Sverige snabbt kunna bistå Gotland med vad som finns kvar på fastlandet men snart kan vi inte ens räkna med den hjälpen längre. Luftfartsverket har fått fritt fram att lägga ner flygledartornet och flytta driften till fastlandet.
Hur tänker Försvarsmakten nu? Vi gotlänningar ska alltså förlita oss på en fungerande dataförbindelse med fastlandet? Det spelar ingen roll hur många reserver Luftfartsverket säger sig ha. Det här duger inte. Vi gotlänningar kan få ta flyget till Stockholm och se Mamma Mia en vanlig dag men om en krissituation uppstår då får vi klara oss själva.
Förr i tiden fanns något som kallades ”operation gute”. På väldigt kort tid skulle personal snabbt kunna mobiliseras till Gotland i händelse av kris. För att detta skulle fungera krävdes det ett fungerande flygledartorn och personal på plats, flygen skulle gå i skytteltrafik
Hur tänker man sig att hjälp ska komma hit när flygledarna är i Stockholm och kabeln bryts? Det behöver man inte ens kränka svenskt territorium för att göra.
Ska flygledare skickas till Gotland med båten? Flyg är uteslutet om flygplatsen är släckt och vädret dåligt men när det väl är gjort kan jag lova att det är för sent. Sverige har övergett Gotland en gång för alla och försvarets strategi är tydlig – vi släpper Gotland. Allt annat är bara undanflykter. Det man faktiskt visar i handling nu talar sitt eget språk.