Printchefen för våra lokaltidningar tog upp frågan om Gotland klarar fler turister i sin krönika. Varje gång som den frågan kommer upp pratar man om att Gotland inte får bli ”överexploaterat så som till exempel Venedig”.
Frågan är såklart befogad och det stora orosmolnet är att Region Gotland inte kan bestämma sig för hur de ska lösa vattenfrågan. Deras beslutsvånda är det enda problemet vi har med vattnet på ön.
Att det är problem med sommaranställda och deras boende stämmer, vilket är en utmaning för chefredaktörer, krögare och många fler inom besöksnäringen. Plus-sidan är att personal gärna söker sig till ön men att boende måste lösas är på samma nivå som att krögaren måste ha en spis eller att Gotlands Allehanda behöver en tryckpress. Sånt ska inte lösas av turistorganisationer utan det är upp till varje företag att ha en långsiktig plan för personalboende så att man inte varje år överraskas av bostadsbristen.
När det gäller frågan om att överbefolka Gotland är den möjligheten inte ens mikroskopisk. Öland har i dag mer än dubbelt så många besökare som Gotland sommartid och de har ingen Venedig-varning ännu.
Tack vare monopolet där rederiet väljer att skriva av båtarna på 10 år i stället för normala 30 år, så är besökarnas biljetter överprissatta med cirka 100 miljoner kronor för mycket varje sommar. Besökarna får på så sätt betala en straffskatt, vilket är en av anledningarna till att risken för överbefolkning på ön hålls nere.
Avtalet som i dag finns mellan rederiet och staten fungerar som ett influensa-vaccin mot ett överbefolkat turist-Gotland på många sätt.
Redan i sommar kommer vi troligen att se vad skillnaden för med eller utan konkurrens innebär för Gotland.
Under vecka 25-33 kommer båtkapaciteten att minska med 12 procent på norra och 9 procent på södra linjen, samtidigt som priserna troligen höjs med upp till 30 procent på de intressantaste turerna, just där det var konkurrens 2016. Risken är därför stor att ön backar i snitt 5-8 procent i sommar.
Om vi inom näringen kan ena oss om att driva en konkurrerande färjelinje, så är det möjligt att öka antalet besökare med 50 procent under 5-8 år.
Det skulle ge närmare 1 000 nya jobb och 100-150 miljoner i nya intäkter för regionen. Då är vi ännu inte i närheten av antalet turister som årligen kommer till Öland. Då är turismen en stor möjlighet för öns framtid och 50 procent fler besökare är absolut ingen utopi.