Tyst om rökdykare
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har ställt frågan till Nypelius, Rödén med fler. Men från det hållet blev det inte ens en antydan till vilja ta upp saken. Däremot så kom ett svar från Ola Björkqvist i kristdemokraterna, som själv har erfarenhet från att bli räddad och som därför visar stor tacksamhet till att det finns hjälp att få. Men, ska inte alla oavsett av vart man bor på ön ha samma rättigheter.
Undrar hur Nypelius och Rödén skulle agera om de liksom Ola Björkqvist hade erfarenheten av att ha blivit räddade till livet? Måste det först ske ett allvarligt tillbud innan man har förstålelse för det självklaraste av allt. Att liv går före egendom. Varför vågar ni inte öppet berätta för folket vilka val ni gör då ni särbehandlar människor?