Hej Jenny Persson krönikör i GT.
Du ska veta att det är helt underbart att läsa det du skriver. Du är så skönt jordnära, hoppas du kan behålla detta under hela ditt liv. Håller fullkomligt med dig i det du skriver, om vilket ramaskri det skulle ha blivit om du satt in ett foto av dig naken, i din krönika. Jag kan höra det.
Men jag såg fotot av Bison i hans krönika som kom efter din och tänkte,"Jaha, en naken Bison". Men vet du, vaddå, en naken kropp rätt upp och ner, fanns inget spännande att titta på. Tänk dig kvinnan med sidan vänd mot kameran, där finns det lite kurvor. Kanske Bison skulle tänkt lite på vinkeln han satt i.
Nej, nu nog skojat om detta.
Jag vill nu trösta dig med att det är inget farligt att bli gammal. Jag skulle kunna tänka mig att vara 30 igen, men inte utan den livserfarenhet jag har. Då vill jag hellre vara mina 72 år. Jag älskar mina rynkor, de visar att jag levt. De visar att jag skrattat mycket, haft sorger och bekymmer, vill definitivt inte vara utan dem.
Det kommer kanske mer sjukdomar när man är äldre, men även som ung drabbas man.
Jag blev så glad att du som ung reagerar på hur politikerna flyr från sitt ansvar, när det gäller att tillgodose de äldres behov av social gemenskap. Redan i slutet på sjuttiotalet visste styrande om att äldreboomen som är nu, skulle komma. Har man under dessa 40 år gjort något för att kunna möta den? Nej. Istället har man slösat tid och pengar på skrytbyggen med mera. Jag har sagt det förr och säger det igen "fastigheterna ger inga röster när det är val".
Så vill inte ni som är i din ålder idag ha samma situation som de äldre har idag, är det hög tid att ni börjar tala om hur ni vill ha det när ni blir gamla. Du ska veta att det tar lång tid för politikernas kvarnar att mala.
Men en sak, Jenny, du ska inte vara rädd för att bli gammal.
Jag är trygg i mig själv nu, älskar livet, kan göra nästan vad jag vill, fått lära mig vad äkta sann kärlek innebär. Jag kan själv välja vad jag vill hålla på med av saker som jag tycker om och du ska veta att min almanacka är full.
Till sist, Jenny, än en gång tack för de under bara krönikor du skriver. Det är ett sant nöje att läsa dem.
Bison, du behöver inte bli avundsjuk, läser även det du skriver med stort nöje, men erkänn, att utan Jenny hade vi nog inte fått se dig naken i tidningen.