Upprörda föräldrar på Gotlands landsbygd har förstått vad den nya skolskjutsordningen betyder i realiteten för barnen. I flera fall ska barn hämtas upp på platser dit de ska ta sig längs s.k. rödlistade extra farliga vägsträckor, istället för säkrare hållplatser som hittills. Många föräldrar som förstått innebörden av den nya skolskjutsupphandlingen har överklagat beslutet men många har ännu inte insett konsekvenserna för familjen.
Föräldrar som läser lagen står det att planering av turerna ska ske i samråd mellan olika aktörer och konstaterar att ett sådant samråd inte skett. Den nya upphandlingen av skjutsarna kan innebära att fler väljer bort sin närmaste skola till förmån för en annan som är lättare eller säkrare att ta sig till.
Vad ger detta för signaler gällande möjligheterna att bo, leva och arbeta på Hela Gotland?
Ett annat exempel är att lägenheter som skulle kunna lösgöras för bostadssökande att flytta in i på Hemse samhälle (Landsbygd) har nyttjats och nyttjas fortfarande som kontor, trots att det står tomma kontorshus till förfogande som det dessutom betalas hyra för med våra pengar som skulle kunna användas bättre. Vore det inte bra att se över sådant innan man på allvar vill ändra i stadsplanerna och gör bostäder till kontor?
Ibland undrar jag hur man tänker, gällande olika företeelser i samhället.
Här märks ett stort behov av personer som har koll på dessa frågor framöver och kan agera. Naturligtvis måste man ta politiken till hjälp men det syns ju som att det inte är rätt väg att gå nuförtiden.
Nej, medborgare som är intresserade av att landsbygden och dess centralorter ska fungera även framöver och vara attraktiva behöver ta saken i egna händer och lyfta på alla stenar som man i övrigt inte tycks känna till att de ens finns. Det finns ingenting som heter det går inte- det har vi försökt förr. Många känner sig okunniga eller otillräckliga och låter därför bli att bry sig. Det är viktigt att bry sig även om det ibland blir fel. Men fel är aldrig så stora att de inte kan rättas till om bara viljan hos alla inblandade finns.
Det är helt rätt att föräldrar slår ihop sig och agerar, att engagerade samhällsmedborgare vågar ta initiativ till nya lösningar t.ex. när det gäller byskolor där Stånga och Fårösund nu kommer att delta.
Av samma anledning jobbar man på olika håll för att det ska bli fler starka och framåtsträvande utvecklingsbolag på ön där kloka människor tar saken i egna händer och inte överlåter allt åt någon annan att lösa.
Leve Landsbygden!