För snart två år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker (lunginflammation) ska ingå i ett första nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Sedan dess har förslaget legat på regeringens bord i väntan på beslut. I Region Gotland skulle förslaget minska behovet av sjukhusvård och sjukskrivningar.
Bara inom slutenvården i Region Gotland kostar behandling av lunginflammation drygt 10 miljoner kronor per år. Regionen ligger också under rikssnittet och långt under Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer när det gäller influensavaccinering. I regeringsförklaringen 2014 utlovade regeringen insatser för att förbättra folkhälsan. Mandatperioden lider nu mot sitt slut, och vi bör fråga oss varför så lite har hänt?
Årligen dör hundratals, ibland tusentals, personer i Sverige direkt eller indirekt på grund av influensa och pneumokockinfektion. Lunginflammation, som ofta orsakas av pneumokocker, är den ledande orsaken till död orsakad av infektioner i Europa. Risken att dö av lunginflammation ökar avsevärt med stigande ålder. Även om pneumokocker också orsakar mindre allvarliga infektioner som öron-och bihåleinflammation, har personer med vissa kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar större risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp med blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation.
Pneumokocksjukdom kan inte bara vara förödande för den enskilda patienten, utan innebär även en avsevärd börda för sjukvården och samhället. Idag kostar behandling av lunginflammation inom slutenvården i Region Gotland, drygt 10 miljoner per år. Kostnaden är beräknad på de 179 vårdtillfällen i slutenvård för lunginflammation som Region Gotland rapporterade till Socialstyrelsen 2016. Skulle öppenvårdsbesök (patientbesök på vårdcentral) och kostnader för sjukförsäkringen (produktivitetsförluster för samhället) räknas in är kostnaden betydligt högre.
Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar vore det därför kostnadseffektivt att införa ett särskilt program för pneumokockvaccination för riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska underliggande sjukdomar. Med ett sådant nationellt vaccinationsprogram, likt det som idag framgångsrikt finns för barn, skulle vårdbehovet kunna minska avsevärt, både genom att minska belastningen på akutmottagningar, minska antal vårdtillfällen och frigöra vårdplatser och tid för vårdpersonal samt minska antalet sjukskrivningar.
Ett införande av ett nationellt vaccinationsprogram för influensa och lunginflammation skulle innebära både bättre hälsa för många människor och minskade vårdkostnader för Region Gotland.