Vad är ett hållbart samhälle på denna enda globala jord?

Gotland2007-06-05 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Världsmiljödagen den 5 juni
Att ge jorden näring är väl inte något nytt men tyvärr bortglömt eftersom det industrialiserade jordbruket ser jorden bara som en ståplats och ingen växtplats. Men att ge havet näring med energikrävande konstgödsel, allehanda biocider (giftbesprutning). Mediciner, p-piller med mera i urinen genom de så kallade reningsverken ut i havet förstör och förändrar artrikedomen och tillväxten hos fisk-, växt- och djurliv.

Vi har bra miljöexempel, hos oss på Gotland, bland annat returvattendammar som ger vatten till bönderna, samt tar hand om fekalier och urin på ett bra sätt. Fortsätt på den linjen och utveckla den delen av miljön. Och vi får inte glömma de goda ekologiska kravprodukterna, där odlarna ser jorden som en växtplats och inte bara som en ståplats, med allt vad det innebär av merarbetsglädje.

Bioenergin är också framtidens möjlighet att utnyttja den näring som människor och djur lämnar. Idag slösas det med vatten i de så kallade reningsverken, som bara är mer eller mindre behandlingverk, de kan inte ta hand om näringen i urinen följer mediciner p-piller och andra biocider ut i havet och förgiftar samt förändrar livsbetingelserna i havet. Därför vi har mer ätbar småfisk till skarvar, som i sin tur förökas ,förändrar och tar död på växtligheten på land.

Halterna av fosfor och kväve påverkar vilka alger som växer till under sommarsäsongen. Cyanobakterierna kan använda sig av luftens kväve och blir därmed mindre beroende av kvävehalten i vattnet. Detta förhållande har lett till en önskan om att få testa om det går att påverka sammansättningen av alger genom graden av kväverening.

Naturvårdsverket har temporärt ändrat i sina föreskrifter så att Himmerfjärden inte längre ingår i det område där avloppsvatten behöver genomgå särskild kväverening före utsläpp. Vid Himmerfjärdsverket kommer ett försök att genomföras för att undersöka om det går att påverka tillväxten av cyanobakterier och hur vattenkvalitén i övrigt påverkas. Försöket går ut på att under två år, med start i december år 2006, släppa ut mer kväve än tidigare från reningsverket. Genom att öka utsläppet av kväve, hoppas man skapa en situation då de alger som växer under våren tar överhanden och konkurrerar ut de mer långsamväxande cyanobakterierna som blommar då vattnet blivit varmare.

Genom behandling med kvävegödselmedlet urea eller perättiksyra kan avfall från urinseparerade toaletter efter kort tid användas som växtnäring inom jordbruket.

I ett hållbart samhälle kommer urin, avföring och smutsvatten sannolikt att separeras, först då blir det möjligt att på ett effektivt sätt sluta kretsloppet.

Det framgår av en doktorsavhandling från Björn Vinnerås, Sveriges Lantbruksuniversitet i Ulltuna.

Genom att behandla med kvävegödselmedel eller perättiksyra kan det återanvändas - till exempel inom jordbruket.

Odling av bland annat industri-hampa blir en bra bio-energigröda i första steg och kan vidareutvecklas inom bygg, bil, livsmedel, textil, olja med mera.

Har hört talas om hampburgare, och har testat ett gott hampabröd.

Vad gör du för bra insats i vår miljö? Vi ser fram emot en bra och konstruktiv diskussion.

Glöm inte att besöka Östersjötoget 8-12 juli i och vid sockersilon under politiker veckan.

Läs mer om