Vad har hänt med medborgarförslaget?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommunens jurist gjorde ett smitningsförsök genom att tolka förslaget som att det handlade om åsiktsregistrering av individer, hur han nu kom fram till det. Lokaltidningarna tyckte att vi var fega som ville vara "anonyma". Hur man nu kom fram till det. Ett medborgarförslag är en offentlig handling och det är bara att begära ut den med alla 500 namnen svart på vitt (vilket rasisterna gjorde direkt) - hur o-anonymt som helst! Däremot var alla kanske inte beredda att framträda med namn i tidningen. Ju mer offentlig man är desto mer sårbar blir man. Det har inget med feghet eller ovilja att stå för sina åsikter att göra.
Ytterligare en konsekvens av förslaget är att initiativtagaren med familj blivit uthängd på en rasistisk hemsida, vilket är mycket obehagligt. Ingen företrädare från kommunen har rest sig upp och sagt att det här tar man på allvar och att man skyndsamt vill undersöka hur den etableringen ser ut och hur man ska hantera den. Ingen politisk företrädare verkar bekymrad över hur effektivt rasisterna hämnats på initiativtagaren genom ryktesspridning på nätet och via mun-till-mun.
Det är en märkligt njugg reaktion på 500 gotlänningars oro för vad som sker på ön, från både politiker och media. Det är för mig också en svårbegriplig reaktion. Dels för att kommunen av ren självbevarelsedrift borde rädas en Sjöbo eller Landskrona-stämpel. Dels för att 500 människors oro och handlingskraft måste tas på allvar om man menar något med att ha medborgarförslagen kvar som ett demokratiskt verktyg.