Många undrar varför reaktioner och protester kommer först nu på Nordkalks planerade kalktäkt vid Bunge Ducker. Det ska jag gärna berätta för er som inte hängt med i turerna eller insett vidden av detta Gotlands genom tiderna, till ytan, största kalkbrott.
Svaret är att planerna är så pass vansinniga att ingen trodde de skulle gå igenom vårt rättsystem som vi litade på. Miljödomstolen gav oss ett tydligt Nej till denna sämsta tänkbara lokalisering av en bergtäkt. I semestertider kom ett överraskande Ja från miljööverdomstolen, ett beslut som nu är överklagat.
Nordkalk har fått tillstånd att påbörja förberedande arbeten, till exempel skövlingen av Ojnare skog. Ett beslut som får förödande konsekvenser för vattenkvalitén i Bästeträsk även i det fall det blir avslag på själva täktverksamheten.
Täktområdet utgör det viktigaste och mycket komplexa tillrinningsområdet för den Regionala dricksvattentäkten Bästeträsk. Här renas vattnet via ett system av myrmarker och vattendrag i harmoni med den kväveabsorberande skogen och det basiska och genomsläppliga kalkberget som omvandlar surt regnvatten till renaste dricksvatten då det till slut mynnar i Bästeträsk. Här kan man dricka vattnet direkt ur sjön utan vidare rening eller tillsatser.
Området gränsar vidare direkt till två naturreservat, Bästeträsk och Bräntings Haid. Platsen utgör ett av de sista, största sammanhängande och oexploaterade områdena på Gotland. Dessa ska man inte röra enligt miljöbalken. Lägg därtill att här finns över 250 rödlistade djur och växtarter samt ett till stor del orört kulturlandskap med bland annat kalkugnsruiner, bronsåldersgravar och vackra slingrande skogsvägar att följa i en mycket gammal, långsamtväxande och gles skog på en mager kalkhällmark.
Här vill alltså Nordkalk anlägga ett kalkbrott som fullt utbrutet omfattar en yta av 170 hektar med ett djup på 25 meter.
Brottet skär av det viktigast tillrinningsområdet till Bästeträsk samtidigt som hela den unika filtreringen av ytvattnet genom myrmarker, skogsmark och vattendrag går förlorad för all framtid.
Utredningarna kring vattenfrågan bedömer att man för att ersätta förlorat tillflöde till Bästeträsk måste pumpa uppsamlat ytvatten täkten och intilliggande, avskurna marker i evig tid.
Nordkalk åtar sig att pumpa i 25 år efter utbruten täkt, finns bolaget ens kvar då och vad händer sen? Är det detta vatten vi vill lämna till kommande generationer?
Cementas fullt utbrutna och avslutade brott vid väg 147 är cirka 80 hektar stort. Filehajder längre in lite mindre, bara cirka 60 hektar. Det är fascinerande att se dumprarna pila förbi som små leksaksbilar i de omänskligt stora hålen, eller hur! Nordkalks nuvarande brott vid Klinthagen, som är slut om ett par år, har man lyckats dölja lite fint från vägen men ta en titt på de 140 hektar berg som saknas där, en minst sagt slående syn.
Nu har ni en bättre bild av vad 170 hektar är i verkligheten, inte sant?
Vi har kanske vaknat sent men ni sover fortfarande medan Nordkalk skiter i ert dricksvatten.