Väl mött i kampen, Ahmad
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om Ahmad läst vad jag tidigare skrivit om religioner skulle ha sett att han och jag har ganska lika inställning till det våld som religiösa teorier förespråkar och på en del håll praktiserar.
Skillnaden mellan kristna och muslimska länder är att i kristna länder har vi med politikens hjälp lyckats minska det våld som bibeln förespråkar medan det i många muslimska länder är religionen som är politiken. Maktgalna män tar alla möjligheter att kontrollera medborgarna via religiös tro.
Hur nära det ligger att vi kan bli kontrollerade och styrda av religiösa fanatiker visas av Plymothbröderna i Småland som hellre låter sina företag och livsverk förstöras än att de tillåter de enklaste demokratiska principer. Det visas av Livets Ord i Mellansverige som hade ambitionen att bestämma vilken regering landet skulle ha och inte minst visas det av rabaldret omkring några teckningar som föreställer Muhammed.
Jag kan inte tänka mig att vara tyst när jag dagligen kan informera mig om hur män skall "tukta" sina kvinnor och skära sönder sina döttrar bara för att behaga någon påhittad andlig despot. Jag kan med enkelhet förstå hur totalt mitt eget liv skulle förlora stora delar av sitt värde under en fundamentalistisk religion. Det är inte för mycket civilisation i världen utan för lite.
Jag har använt större delen av mitt liv för att försöka föra demokrati och frihet framåt och tänker fortsätta på den vägen.
Väl mött i kampen Ahmad. Om någon vill tro på Gud i olika form så får det vara fritt men det får inte stå över demokratin och den frihet som människor just nu vill skapa.