I en tidigare insändare ifrågasattes varför gotländska ungdomar oftare drabbas av psykisk ohälsa i jämförelse med fastländska. Här ställs nu frågan varför öns flickor mellan 15 och 19 år är särskilt drabbade.
Beträffande denna grupp uppger Socialstyrelsens statistikdatabas:
- Tio procent erhåller antidepressiva medel. Nästan fördubblat efter 35 års ålder.
- Sex procent erhåller ADHD-medel.
- Fem och en halv procent erhåller ångestdämpande medel. Ökar till 8 procent efter 45 år.
- Sju procent erhåller sömn- och lugnande medel. Fördubblat vid 40 år.
- En och en halv procent erhåller antipsykotiska medel. Fördubblat vid 30 år.
I alla dessa avseenden medicinerar öns flickor mest i riket. Särskilt uppseendeväckande är att flickor mellan 10 och 14 år konsumerar dubbelt så mycket antidepressiva medel som närmast följande län.
Effekten av dessa preparat är ifrågasatt eftersom skillnaden mot placebo (sockerpiller) är oklar och biverkningarna allvarliga.
Med säkerhet förekommer samtidig förskrivning av flera medel, till exempel ADHD-medicin och sömnmedel eftersom sömnbrist är en vanlig biverkan.
Ordningsföljden mellan olika slags medicinering är viktig att studera. Leder ADHD-preparat till antidepressiv, ångestdämpande och antipsykotisk medicinering? Eller tvärtom?
Svaren på de här frågorna kan ges av Socialstyrelsens statistikservice mot viss ersättning. Kunde inte ansvariga gotländska myndigheter ta initiativ till en sådan utredning?
FN:s särskilde rapportör när det gäller rätten till hälsa är den lettiske psykiatriprofessorn Dainius Püras. I juni i år begärde han av världens regeringar och psykiater att de beslutsamt reformerar den gravt försummade psykiska hälsovård som befinner sig i djup kris och bygger på förlegade föreställningar som är oförenliga med mänskliga rättigheter.
”I dag föreligger otvetydiga bevis för att överberoende av psykofarmaka och förlitan på den biomedicinska modellen har kommit till vägs ände”.
Det krävs djärvt politiskt engagemang och omedelbara åtgärder till förmån för rättighetsbaserad vård och omsorg. Püras varnar särskilt för den biologiska psykiatrins ”grindvakter” som lagt beslag på makt och beslutsfattande inom den psykiska hälsovården och understöds av läkemedelsindustrin.
”Patriarkala och överdrivet medikaliserade begrepp måste ersättas av deltagande psykosocial vård och omsorg i närsamhället.” Kostnadseffektiva och framgångsrika alternativ praktiseras i dag över hela världen. Kan Gotland bli föregångare i denna nödvändiga förändring?