Med anledning av Fi:s insändare i GA 5 mars, ”Ge naturen rättigheter”. Det kanske vara av intresse att veta något om hur filosofer funderar kring dessa frågor som Fi-skribenterna tar upp. Filosofen Luc Ferry beskriver detta i sin bok ”Den nya ekologiska ordningen” Daidalos förlag. Boken tar redan i inledningen upp djurens rättigheter på 1500- talet. Den svenske filosofen Pär Segerdahl har i några av sina böcker också tagit upp djurens rättigheter, husdjur (grisar) liksom apor.
Luc Ferry frågar sig har verkligen naturen några rättigheter? Nej, svarar han. Enligt djupekologin definierad av Arne Næss på 1970- talet var vi alla integrerade i ett och samma ekosystem. Kan vi alla vara subjekt i ett och samma ekosystem?
Luc Ferry svarar ett obetingat nej på frågan. Så här skriver han i boken sidan 165: ”Tanken att man skulle kunna tillfoga ’tillfoga’ ett ’naturfördrag’ till människorättsförklaringen är filosofiskt sett mycket lite stringent. Det finns en uppenbart diskontinuitet mellan de båda fördragen: i den juridiska humanismen kan naturen bara uppträda som objekt och aldrig som subjekt”.
Personligen lutar jag mig helt mot Luc Ferrys åsikt. ”Ett erkännande av naturens rättigheter innebär att ifrågasätta den människocentrerade perspektivet” skriver insändarskribenterna. Det är just där frågan är värd att fundera över. Enligt Bibeln är vi människor förvaltare av jorden med djur och natur. Är själv kristen och Bibeln är mitt rättesnöre.