Vilka älvar ska offras för vindkraften?

Gotland2009-04-07 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sverige skall bygga ut sin vindkraft enligt planerna med 30 terrawattimmar. Men finns det reglerkraft för att klara den våldsamma utbyggnaden? Sveriges energisystem består till den allra största delen av vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraft är den enda möjliga reglerkraften.
Nu är det dags för vindkraftsförespråkarna att fundera hur mycket av vattenkraften vi skall avsätta och binda upp som reglerkraft. Som alla vet måste elsystemet vara i balans då elström är en extrem färskvara som måste förbrukas i samma ögonblick som strömmen produceras. Alla vet också att leveransen av vindkraft är helt beroende av vind och hur mycket det blåser. Blåser det för mycket eller för lite står verken still och däremellan är energileveransen varierande.
Sedan 1994 har kammarkollegiet tagit initiativet till att omkring 200 vattendomar omprövats, de flesta har gällt småskalig vattenkraft. I det närmaste alla omprövningar har varit till förmån för fiskeintresset.
Våra nationalälvar får inte byggas ut. De frågor som därför måste ställas till vindkraftsutbyggarna är: Var skall reglerkraften hämtas? Vilka älvar skall offras för vindkraftens reglerkraft? Alternativet är import av energi från tyska/danska kol/gas/olje kraftverk.
Vi anser att dessa frågor bör redan nu besvaras och inte skjutas på framtiden. Vi anser nämligen att om vindkraften byggs ut så kraftigt som alliansens energiuppgörelse innebär, så måste vi bygga ut vår kärnkraft i samma takt för att Sverige ska ha en motsvarande effektbalans.
Eftersom vindkraften är mycket känslig för sin produktion av vindhastigheten och att det finns ett klart samband mellan vindkraft och reglerkraft måste vindkraften byggas ut på ställen där medelvärdet för vindhastigheten är störst d.v.s. till havs, västkusten och fjällen. På många av de platser där man vill bygga ut vindkraften blåser det inte tillräckligt för att motivera den kostnad det blir för kraftnätet.
Se på Gotland där kommunen har stora planer för att bygga ut vindkraften. För att kunna göra denna stora utbyggnad och överföra elen till fastlandet måste det till en ny kabel till en kostnad på ca: tre miljarder kronor. Men på Gotland är det bara Hoburgsområdet, Näsudden och delar av Fårö de platser där det blåser jämförbart med västkusten. Men på både Fårö och i Hoburgsområdet får ingen vindkraft byggas.
Det är bara att konstatera att motivet för en ny fastlandskabel är icke genomtänkt eller försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv..
Vindkraftsutbyggnaden, om den överhuvudtaget ska göras, är av nationellt intresse och får inte bli till ett kommunalt tyckande eller en populistisk jakt i klimathysterins fotspår.
Läs mer om