Vindkraftens kostnader

Gotland2010-08-21 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När vindkraftskramare är igång så slår mig alltid tanken till en bok som professorn i praktisk filosofi Erik Ryding gav ut för många herrans år sedan. Boken heter "Att narras utan att ljuga". När vindkraftvänner skall förklara vad elcertifikaten går ut på så talar de gärna om hur mycket varje konsument får betala in. Det är givetvis inte många ören per köpt kWh. Pengarna som samlas in läggs på en hög för att sedan delas ut enligt regler fastställda av regeringen.
Det är nu vindkraften får sina pengar och då gäller det inte några ören per producerad kWh, utan helt andra belopp i miljardklassen. Det är alltså bland andra kärnkraften som är en stor producent som medverkar till att den lilla producenten som vindkraften utgör kan hållas under armarna så att till och med Näs kan få en liten skärv. Det är den lilla skärven Näsborna får som ersättning för sitt numera prostituerade kulturlandskap.

Vindkraft är mycket dyrt att producera och investeringskostnaderna per producerad energi är betydligt högre än jämförbara kostnader för ett kärnkraftverk. Sveriges konsumenter vill ha ren energi producerad när den behövs och rätt mängd. Dessutom fordrar vårt näringsliv billig el för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Vindkraft platsar inte i det här sammanhanget. Vattenkraft liksom solenergi och vindkraft är beroende av väderlek och måste alltid ha reglerkraft i ryggen för att kunna täcka konsumentens behov i rätt tid och i rätt mängd. Väderkvarnar är för länge sedan ett avslutat kapitel för svenskt näringsliv.
En rotordiameter på 90 meter betyder att rotorn sveper över en yta på mer än ett halvt hektar eller 1,5 tunnland. Sedan är denna yta monterad upp i luften till allmän beskådan i ett fd kulturlandskap.
Landskapet har blivit ett industrilandskap utan de restriktioner som EU kräver för industriområden, nämligen att det skall vara inhägnat.
Kärnkraftskramare
Läs mer om