Vindkraften gav drygt 6 TWh 2011, en ökning med 500 procent på fem år. Utbyggnaden styrs av elcertifikatsystemet och elpriset samt vindkraftbolagens utbyggnadsplaner och förväntningar om framtida elpriser. Genom elcertifikatsystemet har staten angett vilken utbyggnadstakt vi ska ha i Sverige. Kvotplikten har fastställts år för år fram till 2035. Systemet justerades så sent som våren 2010.
Energiminister Anna-Karin Hatt (C) säger i mars 2012 att om investeringsviljan ska fortsätta och marknadsaktörerna ska få förutsägbara spelregler kan politikerna inte ändra systemet från år till år, därför är det otroligt viktigt att låta elcertifikatsystemet verka och sedan återkomma vid kontrollstationen 2015 och göra bedömningar.
Nu klagar branschen på dålig lönsamhet. Svensk vindkraftförening säger i april 2012 att hela branschen blöder, många befintliga vindkraftverk klarar inte sina egna kostnader, ingen kalkyl går att räkna hem, hela systemet är i gungning, vi önskar att något görs och det snabbt, som elcertifikatsystemet utvecklats hade ingen tänkt sig.
Föreningen säger att de låga priserna på elcertifikat beror på den snabba utbyggnaden som gett ett stort överskott av certifikat och fortsätter: Vi ser fram mot den dag då vindkraften kan producera till marknadspris, men till dess ber vi om stabila och förutsägbara ramar inom vilka aktörerna i branschen kan fortsätta att utveckla vindkraften i enlighet med Energimyndighetens planeringsmål om 30 TWh vindkraft till år 2020.
Svensk Vindkraftförening ber alltså om justeringar av elcertifikatsystemet, samtidigt som man vill ha stabila och förutsägbara ramar. Någon som förstår logiken?
En justering av systemet innebär att elleverantörerna tvingas köpa fler elcertifikat vilket ger högre elpriser. Samtidigt säger Svensk Vindenergi att en ökad ambitionsnivå pressar ner elpriset och ger lägre genomsnittskostnad för elkunden. Någon som förstår logiken?
Svensk Vindkraftförening refererar till målet 30 TWh år 2020. Samtidigt säger Svensk Vindenergi att utbyggnaden går snabbare än väntat och att det redan idag finns projekt på totalt över 130 TWh. Någon som förvånas över att kalkylerna inte håller?
Boge Vindbruk AB säger angående ett projekt i Boge att de stora verk som de tänker använda ger en mycket bra ekonomi och att finansieringen inte ska vara något problem. Andreas Wickman, projektledare för Näsudden, säger vid ett möte i Kappelshamn den 7 augusti att det inte är några problem med vindkraftens lönsamhet om man bygger i bra vindlägen.
Hur är det med vindkraftens lönsamhet? Vem talar sanning?