Världsdiabetesdagen 14 november 2019 är unik – nu har vi helt ny kunskap om hur sjukdomen ska behandlas med fokus på hjärtat. Gamla standardbehandlingar ska ersättas med helt nya. Detta är mycket goda nyheter för de närmare 500 000 svenskar som har typ 2-diabetes.
De nya behandlingsrekommendationerna från den europeiska hjärtläkarföreningen rör en av de största grupperna med typ 2-diabetes – de med hög risk för hjärtkärlsjukdom eller de som redan har drabbats till exempelvis av en stroke eller hjärtinfarkt. Exempel på sådan risk kan vara ett högt blodtryck eller högt kolesterolvärde.
Typ 2-diabetes är en mycket allvarlig sjukdom, och extra allvarlig om man drabbas tidigt (från 40 års ålder). Vanligast är att få diagnosen vid 50–60-års ålder och det har beräknats att man i sådana fall och utan sakkunnig behandling förlorar sex-sju år av sin livslängd. Personer med typ 2-diabetes har, jämfört med dem som inte har denna sjukdom, även upp till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död.
Med rätta insatser kan denna risk nu i det närmaste elimineras!
Vad det handlar om är att se på diabetes som en hjärtkärlsjukdom och behandla därefter. Fortfarande gäller att ha bra blodsockerkontroll (HbA1c) eftersom det kan leda till större risk för hjärtkärlkomplikationer på längre sikt visar svenska data från NDR (Nationella Diabetesregistret). Och där är det tyvärr många som inte når sina individuella mål eller inte ens fått ett individuellt målvärde av sin vårdgivare. Men de flesta personer med typ 2-diabetes bedöms även ha hög eller mycket hög risk för hjärtkärlsjukdom och de ska nu även behandlas med nya hjärtkärlskyddande läkemedel som minskar risken för förtida död i hjärt-kärlsjukdom eller att utveckla hjärtinfarkt eller stroke.
Du kan påverka din egen hälsa om du har typ 2-diabetes genom att säkra att du har rätt medicin för att undvika framtida komplikationer.
80 svenskar får typ 2-diabetes varje dag – något måste göras!
Nu måste sjukvården få resurser för att kunna följa dessa behandlingsrekommendationer. Det räddar liv och höjer livskvaliteten, men sänker även samhällskostnaderna. Mellan 2006 och 2014 fördubblades sjukdomskostnaderna i Sverige för typ 2-diabetes från 5,5 miljarder kronor till 11,6 miljarder kronor, framför allt beroende på komplikationer och följdsjukdomar.
Diabetesläkemedel, som kan motverka komplikationerna, står för endast 8 procent av den totala kostnaden för diabetesvården. En andel som har legat stabil under hela perioden 2006–2014.
Följer vi riktlinjerna kommer kostnader för läkemedel att öka och kostnader för komplikationer att minska, sannolikt med väldigt mycket mer.