Nio kalkbrott finns i Sverige utom dem på Gotland.
SMA-Mineral har sitt huvudkontor vid sitt största kalkbrott som ligger i Filipstad.
Heidelberg Cement som äger Cementa i Slite har 3 000 produktionsplatser i mer än 60 länder.
Nordkalk bedriver verksamhet på fler än 30 orter i 10 länder.
Många av dessa företags produktionsplatser ligger här i norra Europa, nära Sverige och alltså nära för import. Ändå framställs brytning på Gotland och nu även på södra Gotland som ett absolut måste för att världen och Sverige ska kunna klara sig?
Detta trots de enorma risker man vet att man tar med grundvattnet och som Cementa speciellt ärligt säger. Cementa uppger i ansökan att en uppskattning är att nivån på grundvatten från Lojsta hajd och Roma till File hajdar kommer att sänkas ordentligt. SMA:s mindre brytning i Klinte i dag har redan lett till påverkan av vattnet för tre gårdar på två sidor av befintligt brott.
Sverige står i dag för 91 procent av all järnmalmsproduktion i hela Europa! Så ja, det är viktig industri men kom aldrig och påstå att vi inte har nog kalk för att vi inte ska kunna få en papperstidning, äta sockerkaka, eller bygga hus och så vidare.
Vi försörjer 91 procent av hela Europa i dag med järn så det finns uppenbarligen enorma resurser till vad landet behöver, det vi föder i dag är exportindustrin med vår kalk, inte vad som behövs till papperstidningar och sockerkaka till oss själva.
Gotland är en ö, en ö drabbad av svår vattenbrist. Ska vi offra ön när det finns många tusen andra kalkbrott som inte är på en begränsad ö som redan har problem?