Jag avsåg häromdagen att resa med kollektivtrafiken på ön. Detta är helt nödvändigt då jag avsåg att bevista ett så kallat julbord i de södra utmarkerna av Visby. Närmare bestämt i närheten av den framtida hotellmetropolen Tofta. Då jag inte på något vis vill utgöra en fara i trafiken efter intagande av de till sillen, gröten och lutfisken nödvändiga nubbarna avsåg jag att för första gången på snart 45 år resa kollektivt. Med buss. Men inte var det så enkelt som jag förmodat.
Det gör mig både kränkt och upprörd att upptäcka hur få bussar som egentligen trafikerar ön. Visst, bussarna är gula (tydligen blå i den så kallade stadstrafiken) och syns lång väg. Men det båtar föga när tidtabellen gapar tom efter ordinarie kontorstid. Det blir således ogörligt att utan stress bevista julbord på landsbygden resa hemåt efter 2045 från min bestämmelseort. Detta en torsdag i december. För blott på fredagarna få vi ynnesten att stanna ute lite längre.
Region Gotland kollektivtrafik är en tuff ”förälder” – även för oss som nu mer är föräldralösa.
Jag och mitt sällskap har därför bytt plan. Då vi fortfarande ler vid minnet av de julbordskryssningar vi förr bevistade i Stockholm är inriktningen klar. En trång ångbåt, ett dignande julbord och ett par timmars guppande på Saltsjön ut runt Fjäderholmarna och tillbaka till Nybrokajen. Detta låter sig icke göras på Gotland, helt enkelt på grund av skyddande öar i form av skärgård.
Vi kommer därför att nästkommande torsdag duka upp vårt julbord på buss 10 med avgång från Burgsvik kl 1945. Under tiden fram till 2145 då bussen anländer Visby Busstation kommer vi att avhandla sillar och nubbar. Lax och annat i fiskväg kommer att levereras till bussen i Klintehamn jämte rena tallrikar och mer dryck. Under uppehållet i Visby 2055-2145 hade vi tänkt äta småvarmt på ringlinje 5 men dessvärre lämnar den busstationen redan 2035.
Vi får helt enkelt sjunga några nubbevisor och värma oss med glögg fram till 2145 då vi åter äntrar 10 för färd söderöver. Vi räknar med att avhandla det småvarma, skinkan och lutfisken (med tillhörande nubbar) fram till Klintehamn där vi får kaffe, kakor och gotter levererade till bussen.
Då detta blir första gången hoppas vi att det kan bli en tradition och att vi på något vis kan skapa en ny näring av restauratörer som leverera julbord direkt till bussdörren. Allt annat skulle göra mig djupt kränkt.