Den blygsamma artikeln i GT 11 januari beträffande Högsta förvaltningsdomstolens negativa beslut om prövningstillstånd borde varit krönt med ett kors.
Detta kan beskrivas om den sista rostiga krokiga regionala spiken i de lokala bussföretagens kista.
Detta alstrat av ett högst märkligt beslut att ha tre års löptid på en trafik som till stor del ska utföras med biogasdrivna fordon. Endast tre år på grund av någon ofärdig trafikplan och klimatbrådska. Skulle slutresultatet av denna plan innebära att trafiken ska reduceras från nuvarande omfånget, ja då blir det överskott på personal och bussar.
I dessa tider är det inte särskilt PK att minska på lokaltrafik. Så vad som återstår är samma eller utökad trafik. I det senare fallet så kan det knappast tumma på regler och lagar att i ett åtta/tioårskontrakt kunna avropa fler kilometer busskörning till samma kostnad som grundavtalet.
Det är svårt att blunda från att någon gratiskonsult har viskat i örat på författaren av förfrågan.
Sedan går det inte förtränga fakta att nästan samtidigt som biogasförbrukningen kommer att öka till busstrafiken så har kontraktet med gasverket kommit till sin ände.
Med en okänd miljonslutnota enligt P4 Gotland. Det hade varit full möjligt att ta all mängd avtalad gas och eldat den i en av fjärrvärmepannorna. Ringa investering, ledning till värmeverket och en gasbrännare.
Nu har istället gasverket sålt gasen till Arla. Det är inte alla förunnat att ha både gungor och karuseller igång samtidigt!
Det är heller inte lätt att spå i framtiden så vi får ha viss förståelse ibland för okloka beslut. Fast det mesta går att rätta till för den som vill.
En sak är dock lätt att spå det är att vi alla kommer att dö. Det händer även dem som vi valt att styra oss deras högsta tjänstemän.
Så när dagen kommer för att författa runan över rådet fru N, tekniska ordföranden herr B och direktör herr L så kan knappast utelämnas deras bedrift att ha medverkat till att ett tiotal gotländska bussåkerier försvann år 2020.
Politik och styrning här på ön beskrivs på ett detaljerat och alltför diplomatiskt sätt i redaktör Bofrides ledare den 21 december 2019. Jag uppmanar alla i media att slipa spadarna och gräva djupare ut i ”Icke ha Rådhuset”. Just nu verkar grävverktygen vara något slöa.
Fortfarande så känner jag för att fortsätta rösta på Lyxfällan i regionvalet.