Så styr vi primärvården

Primärvård2018-02-16 15:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lars Kroné skriver den 15 februari att det skulle passa det rödgröna styret som hand i handsken att bli av med en privat aktör i den gotländska primärvården. Detta med anledning av majoritetens beslut att inte kompensera en privat vårdcentral med 2,3 miljoner för tidigare underskott hos vårdcentraler drivna i egen regi. Detta är ett anmärkningsvärt påstående med tanke på nämndens beslut nyligen att tacka ja till ett erbjudande från samma vårdcentral att ta över driften i Klintehamn. Patienter bryr sig i regel mindre om vilken driftform en vårdcentral har. De vill ha bra kvalité, ett gott bemötande och en god tillgänglighet.

Jag kan förstå ifall Kroné har en annan syn på vilka ersättningar som ska gå ut till privata vårdaktörer. Här är nämndens ambition att hitta rätt ersättningsnivå för vad uppdraget kräver. Vi utformar ersättningsmodellen till primärvårdens aktörer oavsett driftsform så att förutsättningarna blir kända i förväg och att de ska vara så lika som möjligt.

I praktiken vet vi att förutsättningarna inte är helt lika. Framför allt har verksamheter drivna i egenregi inget val ifall man på sikt vill bedriva primärvård eller inte. Givet att vi har ett stort bekymmer i form av läkarbrist tvingas de i stor skala använda sig av dyra hyrläkarlösningar. Om det inte fanns ett hyrläkarberoende hade egenregins primärvård redovisat svarta siffror. Förutom av kvalitetsskäl är därför arbetet med att bryta hyrläkarberoendet även av ekonomiska skäl högst prioriterat.

Vi har analyserat ersättningsnivåerna till primärvården och konstaterat att de var för lågt satta. Därför har vi redan inför 2016 förstärkt primärvårdsbudgeten med hela 13 miljoner. Vår ambition är att även framöver göra särskilda satsningar på primärvården, oavsett om den drivs i egenregi eller privat.

Nu handlade frågan som nämnden hanterade i första hand inte om vad som kan anses vara en rimlig ersättning eller inte. Det handlade om vilket lagstöd som finns för att reglera uppkomna underskott i egenregi till privata aktörer i efterhand. En dom i förvaltningsrätten i Härnösand i augusti 2017 har klargjort att lagstöd saknas för en sådan efterhandskompensation till privat drivna vårdcentraler. Vi följer konsekvenserna av domstolens beslut och några större växlar behöver ingen dra på det. Vårt fortsatta fokus är istället att landa i en rimlig ersättningsnivå för att vi ska ha en välfungerande primärvård på ön.​