Jag läste en insändare i GA häromdagen som inte lämnat mig någon ro. En kvinna i 30-årsåldern beskriver sin situation. Hon lider av ångest och depression men får ingen hjälp. Inget jobb, inga pengar från A-kassa eller Försäkringskassa, inget försörjningsstöd eftersom hon har en sambo som förväntas försörja henne. Hon upplever att hon inte är värd något. ”Jag är ingen intressant person”, skriver hon. Kvinnan bakom insändaren verkar tillhöra dem som hamnar i välfärdssystemets mellanrum. Hon passar inte in någonstans. Hon kommer inte att svälta ihjäl. Men känslan av att inte duga, inte vara värd något. När det egentliga problemet handlar om att hon har brist på pengar. Egna pengar. Det är fattigdom när den är som fulast.
I år har ett helt nytt parti startats, Basinkomstpartiet. Basinkomst är ingen ny idé. Många politiker och ekonomer står bakom tanken på att alla människor ska ha rätt till en summa pengar varje månad, utan motprestation, utan ifrågasättande. Ingen stor summa, men tillräckligt för att överleva på. Många experiment har gjorts i olika länder med goda resultat. När människor inte behöver förklara sig, när de får ta eget ansvar och själva bestämma vad de vill göra med sin tid och sina pengar – ja, då väljer de i de flesta fall något som tillför både dem själva och andra något gott.
För kvinnan bakom insändaren skulle basinkomst kunna vara vägen ut. Istället för att få ständiga nej och ifrågasättanden från samhällets institutioner skulle hon få medel att stå på egna ben. Och därmed större chans att kunna läka psykiskt. Psykiska ohälsa både leder till och förvärras av ekonomiska bekymmer.
Det finns massor av information om basinkomst för dig som är intresserad. Partiet har en hemsida, www.basinkomstpartiet.org. En del vallokaler på Gotland kommer att ha partiets valsedlar men inte alla. Det går att rösta ändå genom att skriva Basinkomstpartiet på en blank valsedel.