För över 90 år sedan besöktes Stockholm av ett fartyg som hette Buckau. Skrovet var ljusgrönt och på däck stod två torn som var gulmålade. Tornen var över 15 meter höga och nästan 3 meter i diameter.
Många på den tiden gnuggade sig säkert i ögonen en och flera gånger och frågade vad är nu detta för fartyg. Kan motorn vara extra stor så att det krävs två höga skorstenar?
Nej tornen var segel och inte nog med det, de var effektivare än vanliga segel.
Hur kan metall rör stående på högkant, vara bättre att segla med än vanliga segel?
Jo, om man roterar rören med högre hastighet än vindens hastighet, då uppkommer framför röret en sugkraft och en tryckkraft bakom röret, som är större än vanliga segel. Effekten kallas för Magnuseffekten efter en vetenskapsman som hette Gustav Magnus.
Kopplingen mellan denna Magnuseffekt och fartyget på Stockholms ström hette Anton Flettner, en tysk ingenjör. Han forskade i början på 1900-talet för att göra seglen mer effektiva och kom fram till att segel gjorda av metall var bättre än de som då fanns. Kanske sneglade han just på Magnuseffekt och tänkte att varför inte använda denna effekt för att segla med?
Efter fartyget Buckau byggdes ett lastfartyg som hette RMS Barabara i Tyskland som var utrustat med tre rör.
RMS betyder Rotor Motor och Ship. Fartyget gick mellan Tyskland och Italien och kunde spara upp till 25 procent bränsle.
Rören på fartyget kom att kallas för Flettner-rotorer eller bara rotorer.
Utvecklingen mot ännu större dieselmotorer och billigare bränsle gjorde att man inte använde sig av vinden mer. Så
efter RMS Barbara kom inte fler fartyg.
Används denna teknik idag för att spara bränsle? Det finns lastfartyg idag som är utrustade med fler än tre rotorer som på RMS Barbara.
Fartyget med namnet E-ship har på sitt däck fyra rotorer och här har man sparat upp till 25 procent bränsle. E-ship ägs av Enercon som tillverkar vindkraftverk. Med detta fartyg transporteras delar till vindkraftverk världen runt. Det finns ytterligare lastfartyg i dag med rotor ombord. Ett av dessa fartyg är ett tankfartyg som heter Maersk Pelican och är 240 m långt. På detta fartyg har man sparat 8,2 procent bränsle under ett år med med två rotorer.
Kan dessa rotorer användas på passagerarfartyg för att spara bränsle?
Viking Line har utrustat ett av sina fartyg, M/S Viking Grace, med rotor. Rotorerna kommer från det finska företaget Norsepower.
Färjebolaget Scandlines ska montera en rotor på ett av deras passagerarfartyg, med namnet M/V Copenhagen
Kan detta vara något för omställningen till fossilfritt på Gotland?