Eva Bofride! Vilka hat och hot ni journalister tvingas utstå vet jag inget om.
Däremot en hel del om det hat hot och våld svenska medborgare, unga som gamla, dygnet om utsätts för på gator och torg. Jag ska inte precisera vilka varianter av hat, hot, våld, mord, våldtäkter, bränder och sprängningar det gäller.
Jag tycker bara du ska ta del av vad dina kolleger på riksplanet dagligen tvingas rapportera om! Det hat och hot du och dina kolleger drabbas av kanske bottnar i rop på hjälp för rådande situation inom Sverige. Där ni får ta smällarna.
Vilket absolut inte är acceptabelt ska tilläggas! Men varför tror du att den allmänna inställning, vilken vissa pratar tyst och andra högt om, är att "Nu får det fanimej vara nog". Vi vill ha tillbaka vårt Sverige!
Något som skrämmer mig är att de medborgare som föredrar uttrycka sig högt nu enligt lag anses vara behäftade med osund nationalism.
Vilket då samtidigt menar att innebörden av den ed och löfte jag svor kung och fosterland i Vaxholms kyrka 1967, om att bistå Sverige vid fara, i dag genom beslut av Sveriges regering ska registreras hos Säkerhetspolisen.
Eva, om vi sätter tryckkokaren med söndagssteken på spisen och glömmer öppna tryckventilen så utgår jag från att du inser vad händer då kitteln inte mäktar stå emot ångtrycket.
Om vi gör så här att vi kallar tryckkokaren för "Sverige" och trycket i kitteln för "frustration". Jag ska inte fråga vad du tror följden blir då "frustrationen" nått bristningsgränsen...